Båtsmän

 

Inledning

Båtsmanshållet i Sverige, både före och efter 1658 då Skåne blev svenskt, är behandlat i flera arbeten. För det båtsmanshåll som infördes i Blekinge och Södra Möre under 1680-talet har tämligen ingående redogorts i ett flertal verk. I Rabenius avhandling från 1851 "Om båtsmanshållet" är förhållandena i Skåne inte speciellt uppmärksammade. Den enrollering som tog sin början 1704 utefter hela svenska västkusten är inte ens omnämnd.

 

Bättre blir det hos Enghoff i hans avhandling från 1889 "Tillståndet i Skåne under Magnus Stenbocks guvernörstid år 1707-1711". Här får man en första vittring på "Båtsmän i Skåne" såväl stadsbåtsmännen som de enrollerade.

 

I Hennels licavhandling från 1964 behandlas kommissionen från 1699-1700 och den från 1704 som skulle lägga grunden för "det nya båtsmanshållet", men eftersom avhandlingen huvudsakligen behandlar förhållandena i Halland och Bohuslän blir ens nyfikenhet på förhållandena i Skåne inte stillad.

 

"Det nya båtsmanshållet", den s k enrolleringen, infördes 1704 och omfattade hela svenska västkusten från Helsingborg till Strömstad. De enrollerade indelades i 5 kompanier med Skånska kompaniet som det 5.e.

 

Kompanicheferna rapporterade löpande till Amiralitets Kollegiet (AmKoll) i Karlskrona om tillståndet i sina resp. kompanier vid möten och vid båtsmännens uppfordringar till tjänst vid flottan. Denna rapportering från Skånska kompanietes två första chefer tjänar som grund för följande kortfattade redogörelse för förhållandena i 5.e kompaniet åren 1704-1721. En fullständigare bild får man genom att studera bilagorna 6 och 7 som innehåller dessa kompanichefers alla brev under den aktuella tiden.

 

Förspel

När Skåne 1658 blev svenskt fanns i landskapet sedan den danska tiden endast stadsbåtsmän till ett antal av ca 134.

 

Sedan flottans huvudstation flyttats till Karlskrona under 1680-talet inrättades både båtsmansrusthåll och båtsmansrotering i Blekinge och Södra Möre för att bemanna flottans fartyg i den nya flottbasen. Skåne var då inte aktuellt som rekryteringsområde.

 

Mot slutet av 1690-talet utvecklades det utrikespolitiska läget därhän att Amiralitetskollegiet i Karlskrona insåg att Sveriges västkust inte hade tillräckligt flottskydd och föreslog därför 1698 Kungl. Majt att en eskader skulle inrättas i Göteborg. Detta förslag godkändes av kungen och frågan om bemanning av den nya eskaderns fartyg blev då aktuell.

 

Nu blev den stora frågan hur detta båtsmanshåll skulle finansieras och var man skulle finna lämpligt manskap för fartygens bemanning. Man hade att välja mellan indelningens rusthåll respektive rotering, eller ev inrätta båtsmanshållet efter helt nya principer.

 

Indelningskommissionen 1699-1700

En kommission, den sk indelningskommissionen, tillsattes för att som sin främsta uppgift utreda möjligheterna av att avdela indelningsmedel utefter "sjökanten" från Helsingborg till Strömstad för underhåll av båtsmän för eskadern. Kommissionen skulle även undersöka hur mycket sjövant och befaret folk som fanns i städerna och på landet i det berörda området och även efterhöra vilken typ av båtsmanshåll invånarna ville föredra. Vidare skulle kommissionen företa en generalmönstring av båtsmanskompanierna i Bohuslän och Västergötland och städernas båtsmän i Halland och Skåne för att utreda frågan om båtsmännens inskrivningspengar sedan år 1690.

 

Kommissionen utgjordes av amiralen Cornelius Ankarstierna biträdd av kommissarien i sjömilitiekontoret Henrich Strandh. Den påbörjade sitt arbete i dec 1699 och mönstrade den 22 och 23 dec stadsbåtsmännen i Karlshamn och Sölvesborg. Den 4 jan 1700 var man i Lund och mönstrade dess stadsbåtsmän och de i Malmö, Kristianstad, Ystad, Simrishamn, Trälleborg och Skanör. Den 8 jan mönstrades i Hälsingborg dess stadsbåtsmän och de i Landskrona, Båstad och Ängelholm. Den 9 inställde sig i Pålskog (nuv Pålsjö straxt norr om Hälsingborg) befallningsman Bergman i Luggude och fiskare från Väsby, Höganäs och Allerum. Dessa ville förbli vid det gamla men blev trots detta enrollerade. Den 11 jan var man i Båstad där befallningsman Hans Stubb inlevererade en rulla på bönder och drängar boende inom en mil från sjökanten i Förslöv, Grevie, Karup, Hov och Barkåkra socknar på såväl de hemman som voro indelta till militären som de ograverade samt frälsehemman och Torekov by och Båstad stad. Den 12 församlade man dem alla och förklarade hur konungen ville ha det nya båtsmanshållet. Sen fick folket sockenvis avträda och överlägga och inkomma med sina önskemål. Båstadborna ville förbli vid det gamla men trots detta enrollerades alla som var friska och sjövana vilket blev 32 man. Torekovborna lät sig godvilligt enrollera och blev 29 man bravt och sjövant folk. Därpå examinerades folket från socknarna vilket (utom frälsegodsen)gav:

Förslöv 3, Grevie 6, Karup 46, Hov 54, Barkåkra ingen och frälsehemmanen tillsammans 19 man.

 

Kommissionen lämnade Skåne d 13 jan 1700 och dess verk avslutades redan i slutet av februari i Strömstad.

 

Resultatet av sitt arbete redovisade kommissionen i sin "Relation angående ett nytt båtsmanshåll ….." till Amiralitets kollegiet den 12 mars 1700.

 

Av relationen framgår bl a

att båtsmännens inskrivningspengar sedan år 1690 blivit likviderade.

att allmogen på de olika orternas samlingsplatser fått information om att det nya båtsmanshållet skulle innebära att de i fredliga tider skulle erhålla vartgelder och ha frihet att idka fiske, seglation mm, samt under krigstid under tjänst på flottan erhålla kost och månadslön, krigsmanshjälp mm.

att allmogen, sedan de fått denna information fick avträda för att sedan återkomma med sina synpunkter varefter de som voro mellan 15 och 60 år och dugliga infördes i rullorna med uppgift om deras befarenhet och sjövana. Vid uppgörandet av dessa rullor togs som utgångspunkt de mantalslängder som befallningsmännen i förväg beordrats upprätta för ändamålet.

 

Härpå lämnar relationen en beskrivning av förhållandet i de olika häradena.

 

Om Luggude sägs:

Här är kavalleriet indelt och bönderna ovana vid sjön och begärde att få bli vid sina rusthåll. Dock fanns det några fiskare i Väsby socken som emellertid begärde att få bli vid sin fiskeskatt. Trots detta blev dessa enrollerade. På ön Ven fanns en del sjövant folk men det ansågs otjänligt att ha några båtsmän på ön (med hänsyn till Danmark så nära inpå). På frälsegodset Krapperup torde det ha funnits sjövant folk, men ägaren Hr Gyllenstjärna hade hindrat deras inställelse till samlingsplatsen.

 

Om Bjäre sägs:

Alla hemman på sjökanten (utom Torekov och Båstad) är indelta på kavalleriet. På dessa fanns över 100 man sjövant folk som upptecknades. Endast 8 av rusthållarna är sjövana. På frälsehemmanen fanns 19 man som antecknades trots att de hellre ville bli vid det vanliga.

 

Torekovs 29 man lät sig godvilligt enrollera och sade sig hoppas att lönen skulle bli efter vars och ens förtjänst

 

I Båstad enrollerades 32 man. Båstadsborna framförde en önskan att slippa tungan av sin 4 stads- och fördubblingsbåtsmän.

 

Antalet till tjänst vid flottan användbart folk blev följande:

 

 

 

Skåne 

Halland 

Bohuslän 

Totalt   244 

 531 

 1588 

 2236 

 

 

 

Kommissionens material innehåller rullor över allt "enrollerat" folk.

 

I mars 1700 kom information att fientliga trupper i februari hade anfallit svenskt territorium i öster. Därmed hade det som skulle komma att kallas Det stora nordiska kriget utbrutit och därmed fick inrättandet av ett permanent båtsmanshåll utefter västkusten vila tills vidare.

 

Åren 1700-1704

Arbetet med att få den nya eskadern i Göteborg till stånd fortsatte emellertid under ledning av amiral Eric Sjöblad med fartygsbyggande i såväl Göteborg som i Karlskrona. Sjöblad var på en gång chef för eskadern och guvernör över Göteborgs och Bohus län. Denna sammankoppling av de båda befattningarna har säkert underlättat genomförandet av detta stora projekt.

 

Väl fortgick fartygsbyggandet, men den viktiga frågan om fartygens bemanning låg nere till dess att Sjöblad i november 1702 meddelade amiralitetskollegiet att 1774 man erfordrades till fartygens besättning. Amiralitetskollegiet i sin tur vände sig till Defensionskommissionen, som sedan våren 1700 hade anförtrotts försvaret av egentliga Sverige, och föreslog införandet av en ny båtsmansinrättning, den s k enrolleringen, och ändringar av indelningsverket i Halland som skulle frigöra hemmansräntor för finansieringen av enrolleringen.

 

Bl a en föreslagen ändringen av indelningen i Halland fördröjde beslut i frågan och turerna mellan amiral Sjöblad, amiralitetskollegiet och defensionskomissionen blev många. I februari 1704 överlämnade defensionskommissionen sina synpunkter till kungen som godkände införandet av det nya båtsmanshållet och beordrade i brev de 27 febr 1704 verkställandet av den nya båtsmansinrättningen (Bilaga 1).

 

Enrolleringskommissionen 1704

Kommissionen bestod av guvernören Erich Siöblad och kommissarien vid sjömilitiekontoret Henrich Strand

 

Instruktionen för denna kommission gavs av Amiralitetskollegiet i juli 1704. (Bilaga 2)

Kommissionen hade till uppdrag att verkställa inrättandet av den nya båtsmansinrättningen på i stort sett de platser utefter västkusten som omfattades av arbetet för indelningskommissionen av år 1700.

 

Arbetet skulle ta sin början i Bohuslän för att förekomma den båtsmansindelning i Norge som den danske kungen hade för avsikt att genomföra och som befarades locka till sig svenskt sjöfolk i gränstrakterna.

 

Rullorna från indelningskommission 1700 skulle användas som utgångspunkt vid den nu aktuella enrolleringen.

 

Folket skulle sammankallas till mötesplatser och föreläggas villkoren för enrolleringen vilka var:

1) Var och en skall i fredliga tider erhålla 4 Dr Smt i vartgelder årligen och obehindrat få idka seglation, fiske och andra näringar utan att bli uppbådad till arbete eller kommendering för kronan.

2) I krigstider, då de tjänar på Kongl. Majts Flotta skall de jämte kosten erhålla månadslön efter kapacitet doch högst 5 Dr Smt.

3) Åtnjuta underhåll för sig eller efterlevande från Amiralitetskrigskassan vid skada eller dödsfall i tjänsten.

4) Om de sviker sin plikt mot kronan när uppfordring sker och utan laga förfall inte infinner sig till skyldig tjänst skall de gå förlustig sin egendom och vid ertappandet tilldelas exemplariskt straff.

5) Alla dessa villkor skall inskrivas i de Polletter (kontrakt) som de enrollerade tilldelas (Bilaga 3).

 

Som synes ingår inte i dessa villkor något upplåtande av båtsmanstorp. Därför finns heller inte några båtsmanstorp i Skåne.

 

Rusthållsstammar och officersboställen var befriade från enrolleringen med undantag av de unga drängar (söner) som av kommissionen ansågs överflödiga för gårdsbruket och som hela året höll sig vid sjöfarten.

 

Det enrollerade folket indelas i 5 kompanier under befäl av en kapten med det första kompaniet i Bohuslän och det 5.e i Skåne.

 

Begreppet Enrollera ställer till en del trassel då det har fått dubbel innebörd. Den ena innebörden kommer från att det rent etymologiskt innebär att införa namn i en lista (rulla). Denna innebörd förekommer redan tidigt och är nog den som avses när Gynther (se Litteratur) menar att någon form av enrollering påbörjats i Skåne, Halland och Bohuslän år 1675. Denna innebörd återfinnes även i handlingarna för förevarande kommission.

Den andra innebär att man engagerar båtsmän enligt den alldeles speciella anställningsformen "Enrollering" i det "nya båtsmanshållet" som infördes med enrolleringskommissionen av år 1704.

 

Enrolleringskommissionens Relation till Amiralitetskollegiet blev klar 29 sept. 1704 och innehåller främst följande punkter: (Bilaga 4)

 

1) På flera håll har allmogen uteblivit från de mötesplatser som tillkännagivits från predikstolarna,

2) De som infunnit sig har många gånger ansett månadslönen om högst 5 Dr vara för låg.

3) Många som varit på långväga resor har i sin frånvaro enrollerats, på bl a kronobetjänternas information om deras lämplighet, för att senare erhålla pollett och vartgelder vid sin hemkomst.

Följande tabell för hela det berörda området utvisar hur många

befarna och sjövana båtsmän som erhållit Vartgelder (VG) 1704

Marstrands Stadh 35

Orust 234

Tiörn 95

Inlands och Fräkna Härad ett fougdevij 59

Strömstadh 24

Norrwijken 173

Sunnarwijken 158

Uddewalla Stadh 48

Kongelfs Stadh 7

Wästra Hijsingen 168

Askims Härad 67

Östra Hijsingen 26

Götheborghs Stadh 61

Elfsborgs Lähn 8

Halland 371

Schåne 121

Summa

1655

 

I Skåne fördelade sig de enrollerade sålunda:

Skeppare och Styrmän Befarne o Siöwane Båtsmän

Hemma och

inga VG bekom Utseglade till utrikes orter Hemma o VG bekommit Utsegl o inga

VG bekommit

Karups Sochn 2

Houf Sochn 1 2

Torikou By 36

Båstadh 1 1 29 1

Grefwe 2

Råås Sochn 6

Wässby Sochn 33

Höganäs Sochn 6

Allrum Sochn 1

Hellsingborg Sochn 4

 

Kommissionens material innehåller rullor över det 1700 antecknade och det nu, 1704, enrollerade manskapet.

 

Instruktion för enrolleringskompaniernas chefer

I dec 1704 utfärdade Amiralitetskollegiet i stort sett likalydande instruktoner för de 5 companicheferna. De viktigaste punkterna är:

 

1 Två gånger om året samla kompaniets folk till deras mötesplatser och utdela vartgelder för 6 månader dvs 2 Dr Smt och föra en aktuell rulla som insändes till Kollegium senast en månad efter mötet.

2 Kollegiet drar försorg om att vartgelder blir i rätt tid tilldelade kompanicheferna som årligen senast i sept. skall insända extrakt på det manskap som han mönstrade i febr. Kollegium rekvirerar sedan pengarna hos Kungl. Stadskontoret i Stockholm.

3 De som mellan möten vill låta sig enrollera skall erhålla polletten men får inga vartgelder förrän vid nästa möte.

4 Innan någon beger sig på seglats måste han anmäla till sin kapten vem som förhyrt honom, på vilken farkost och till vilken ort.

5 Beträffande manskapets uppfordrande i krigstid gäller särskida order.

6 De nu givna instruktionerna är vad Kollegiet anser nödvändiga till att börja med.

 

Den fullständiga texten till instruktionen framgår av Bilaga 5.

 

För kompanichefen, till en början av kaptens grad, var kompanichefskapet, vid sidan av tjänsten ombord, en sekundär uppgift.

 

Chefskapet för skånska enrolleringskompaniet

När enrolleringen tog sin början 1704 blev Erland Schierna (ES) från Båstad 5.e (skånska) enrolleringskompaniets förste chef. Han efterträddes juni- nov 1710 av Willhelm Gyllenskepp (WG) även han från Båstad som kvarstod till ca 1722.

 

Den omfattande rapporteringen från ES och WG till AmKoll under åren 1704-1721 är sammanställd kronologiskt i Bilaga 6, som även innehåller några brev från bl a guvernören och landshövdingen.

 

Omfattningen av 5.e kompaniet.

Manskapet i 5.e kompaniet bestod ursprungligen endast av de enrollerade båtsmännen från Bjäre och Luggude härader men kom med åren att omfatta även folk från ett flertal av fiskelägena utefter hela den skånska kusten.

 

Omfattningen av båtsmanshållet i Skåne belyses av den generalmönstring med städernas och enrolleringens båtsmän som ägde rum vid årsskiftet 1716/17. (Den ålderdomliga stavningen har behållits)

 

Första

enrolle- ringsår Antal

man

1716/17 Första enrolle- ringsår Antal man 1716/17

 

Albo Härad

Rörum Sn

Wijks Leije

 

1712

 

2

Abbekåås Leije 1711 5

 

Böste Leije 1

Barsebek Leije 1712 10

Brunby Sochn 1707 59

Barckåckra Sokn 1713 29

Båstad 1704 38

 

Carlshambn 1716 17

Cimbritzhamn 1715 10

 

Falsterboo 1715 9

Förslöf Sochn 1716? 18

 

Gieslöf Sochn 1717 3

Grefwe Sochn 1716? 28

 

Helsingborg 1706 16

Houf Sochn 1704 46

 

 

Kijwijks Leije 1712 14

Kåseberga 1716 3

Karup Sochn 1704 76

 

Malmoe 1704 25

 

Råå Leije 1704 6

 

Skanöhr 1711 25

Skarwijks Leije 1715 3

 

Trähleborg 1717 4

Torekou 1704 28

 

WitaMölle Leije 1713 5

Wäsby Sochn Wijken

1704

29

 

Ystad 1715 16

 

Åhuus 1716 10

 

Summa man 535

 

För Luggudes del var från början frälsehemmanen i Brunnby socken under Krapperups gods undantagna från enrolleringen, men under åren 1712-17 skedde en avsevärd enrollering härifrån. Vid mönstringen 1724 befriades dock dessa med hänvisning till adelns privilegier av 16 okt. 1723. Se också Bilaga 6, febr. 1721.

 

I många av rapporterna till AmKoll hänvisas till bifogade eller separat insända rullor upprättade vid terminsmötena eller vid uppbåden. Endast i några enstaka fall har dessa rullor kunnat återfinnas på KrA. Se även extrakt år 1718 i Bilaga 6.

 

Skånes stadsbåtsmän.

Uppsättandet av stadsbåtsmän grundades på indelningverkets rotering. De var sammanförda i "Skånska, Halländska och Blekingska Städers kompani".

 

Listan över de städer i Skåne som skulle prestera båtsmän och deras antal har i stort sett förblivit oförändrad under åren.

 

Följande förteckning är hämtad från en generalmönsterrulla från 1716.

 

Endast ordinarie antal båtsmän visas. Fördubblingen var för nästan alla städer lika med ordinarie antal.

 

Ord. antal Ord. antal

 

Båstad 2

 

Carlshamn 10

Christianstadh 8

Cimmershambn 4

 

Engelholm 2

 

Falsterboo 1

Falkenbergh 2

 

Helsingborg 6

Halmstad 6

 

Kungsbacka 2

 

Lund 5

Landzcrona 4

Laholm 2

 

Malmoe 20

 

Skahnör 3

Sölfwits Borg 3

 

Trähleborg 5

 

Warbergh 4

 

Ystadh 7

 

 

Stadsbåtsmännens uppfordring till tjänstgöring och marsch till Karlskrona skedde från och med 1704 gemensamt med enrolleringsfolket som framgår av instruktionen för chefen för 5.e kompaniet. (Bil. 5)

 

Stadsbåtsmännens mundering.

För stadsbåtsmännens beklädnad hade respektive stad ansvar. År 1710 synes ES ha fått ett uppdrag, oklart av vad slag, att ordna med "Stads Båtsmennernes beklädninger i huar Stad".

 

I maj 1711 rapporterar WG till AmKoll följande (lätt redigerat, liksom övriga refererade brev):.

 

Nådh och Höggunstige Herrar

 

"Den befallning som Eders Höggrefl Excellence och Kongel Ammiralitets Collegio har behagat uthgifua alla Skånska Stads Båtsmän skulle så tijdigt upbryta att dhe ofelbart d 1 Maj kunna wara i Carlscrona så har fuller Båtstads innewåhnare alt sedan förledet Nyåhr beflitat sig om att wilja sammansambla så många Medel som till deras Fyra Stads Båtsmäns uthrustning tarfwas; Och som samma Byys Inwåhnare äro mästadehlen Enrollerade, och fattigdomen dem så hårt har tryckt, så länge Winteren warade till des de kunde få något på Siöhn att fijska, att en stoor deel gåth By emellan, sin föda att tigga, så äre dhe till Dato eij så mäcktiga att dhe kunna uthgifwa En, mycket mindre Fyra Båtsmän; Här hafr Cronobetiänterne warit och Exequerat till samma Båtsmäns uthrustning, män utan wärkan, all des Pant består uti gamble Fiskenät och Palter, som alts inga Penningar är wärdh, så att det aldeles för dem omöjeligt är samma Båtsmän att uthrusta; Ty bönfaller iag i diupaste underdåhnighet till Eders Höggrefl Excellence och Kongel Ammiralitets Collegij det måtte de Fyra Stads Båtsmännerne få ställas på min i Nåder anförtrodde Compagnies Rulla då de tillika med dhe andre Enrollerade altijdh kunna wara färdiga till Kongl Majts tiänst enär påfordras. ….."

 

Eders Höggrefl Excellences

och det

Höglofl Kongel Ammiralitets Collegij

 

Underdån Ödmjukaste

Tienare

 

W Gyllenskepp

 

Båstad d 9 Maij 1711

 

 

Tydligen är städernas skyldighet att hålla sina båtsmän med mundering tyngande. WG skriver 1713 följande till AmKoll:

 

Nådh och Höggunstige Herrar

 

"Emedan såwäl förledet år wijdh Completerings Möten, som nu, iag i dag uti Engelholm begynt detta års Completterings Möte, Borgerskapet beklaga hura swårt det faller, särdeles i dessa beswärlige tijder, huart år at skaffa deras Båtsmän nye blå Monderingar, samt Hattar, Hängmattor och Ryor; anhållandes det wille iag göra en Underddånig Intercession hos Eders Höggrefwel Excellens, och det Höglofl. Kongel Ammiralitets Collegium, at de härutinnan kunne blifwa lijsade: Ty har iag eij kunnat underlåta i diupaste Underdånighet andraga samma deras angelägenheet, med lijka Underdånig Remonstration, at efter Borgerskapet gifwer deras Båtsmän, huart år en ny Boldans Klädning och ett par Stöflar, utom Reglementet; och Båtsmännerna altså med god försyn, wäl kunna behiälpa sig i Tu år, med en ny blå klädning, Hatt, Hängmatta och Rya: fördenskull hemställes uti Eders Höggrefel Excells och det Höglofl. Kongel. Ammiralitets Collegij Nådiga Gottfinnande, om icke Städerna kunna förskonas härutinnan och hädanefter allenast huart annat år skaffa den omtalte blå Monderingen, Hatt, Hängmatta och Ryan, hälst i anseende till de andre åtskillige ytgifter och beswär, Städerne i desse swåra Tijder äre underkastade. Förbijdandes Underdånigst, detta Höga Kongel. Collegij Nådiga Swar häröfwer, på Båstad, med oaflåteliget skyldigt förblifwandes"

 

Eders Höggrefl Excellences

och

dett Höglofl. Kongel. Ammiralitets Collegij

 

Underdån Ödmjukaste

Tienare

 

W Gyllenskepp

 

Engelholm d 16 Februarij 1713

 

Och vidare 1715:

Nåd och Höggunstige Herrar

 

"….wed detta tillfället som iag nu reser omkring kring städerna här i Skåne at hålla Completerings Möten med Skånska Städernas Båtsmän," …….."elliest är och till Eders Excellce och Höglofl. Kongl. Amts Collegium min ödmiukaste Böön at Stads Båtsmännerna här i Skåne måtte i nåder blifwa Permitterade at blifwa hemma till först uti Martij Månad, Emedan det för städerna är ogiörl. at fåå deras Monderingar inom den tijden färdiga och iag till döden framhärdar"

 

UnderdånÖdmiukaste

Tienare

 

W Gyllenskepp

Pålkiöp d 4 Februari 1715

————————————————————————————————

Av någon anledning har städerna inte varit nöjda med det sätt varpå WG skött munderingfrågan för deras båtsmän och har besvärat sig vid flera riksdagar. I oktober 1719 avkräver AmKoll WG en förklaring som kan studeras i Bilaga 6 i okt. 1719.

 

Motspänstiga Båstadbor

Som ovan nämnts lät enrolleringskommissionen enrollera folk i deras frånvaro. Detta skulle ställa till mycket besvär för Erland Schierna som i brev den 8 dec 1704 till AmKoll berättar följande:

 

."…Efwen och ähr min Ödmiuka förfrågan huruledes förhållas skall medh dem här af Bådstadh, som bortowarandes medh sina Farkoster, Wedh Commissionen blefwet enrollerade, hwars Sedlar medh penningar migh ähro lefwererade, att wijdh des hemkomst demsamma tillställa, nu hembkombne aldeles Tergiversera och för ingen dehl wilja sigh dertill låta bekväma. Ehuru ofta iagh sökt dem att Perswadera, och som iagh sådan deras Obstinance och moothwillighet tijdh efter annan, förmärkt, Tenterade iagh åter förleden gåhrafton hos Hr Probsten och Kyrkoherden här i Stadhen att medh des tillhielp kunna dem bättre öfr tahla, men dee lika som tillförna wijst sin mothsträfwighet och swarade aldeles kort migh sigh för ingen dehl hwarken wellia elr skohla emoottaga någon Sedel elr penningar, uthan Semulerade sigh willia föllia nähr de andra blifwa beordrade att uthgå. Nembl: både dij som intet antecknade ähre som dij som tecknade ähr, Warandes dee ofwan uppå uthi sitt tahl mycket owittige och skamfulla, och der nu desse skohla sig slippa befrucktas högl: stoor förtreet af det enroullerade manskapet, elr och åthminstone att ingen sigh wijdare här på orten lähr willia Enroullera, uthan i framtijden dee påträngias kunde iempte desse Ensinte och nu upstutsige taga flychten åth Dannemarch, som allaredan förnimmes ehn dehl omkring Malmö giordt, Emedhan uthi förriga Ofreden många här å Ohrten waret bewågnare at tiäna på Dannemarchs Orlogs Flotta än sin egen Konungs, och kan hända desse ähro ennu uthi samma Intention och tanka. Altså fördenskull ähr ytterligare min Underdåhn Ödmjuka förfrågan, om antingen sådanne måste Obligeras att emottaga Sedlar, elr och lijka fult blifwa ståendes uthi Rullan fast de inga Sedlar och penningar willia emottaga, på det de icke aldeles skohla hafwa sin willia, I öfrigt Recommenderar iagh mig i …"

 

 

Bådstadh d 8 December 1704

Underdåhn Ödmiukaste

Tiänare

Erl: Schierna

 

Denna motspänstighet från sjöfolket i Båstad fortsatte även 1705 som framgår av Schiernas brev till AmKoll d 16 sept 1705:

 

Gunstige Herrar

 

"Eders HögGrefl Excellts och dhet Höglofl Kongl Ammiralitets Collegium månde iagh uthi förleden Wåras underdåhn ödmiukeligen remonstrera, huru såsom een dhel Båstads Boerne wed den af Hr Gouverneuren och Ammiralen HögWälborne Hr Baronen Siöblad giorde Enrouleringh war borte seglade så de inte sielfa kunna personlig wistas hafwandes Wählbemte Hr Gouverneuren och Ammiral dhe samma lijka fullt Enroulerat och till Åhrl wartgield annoterad, och på dhem migh Månads Sedlerne lefwererat wid hemkomsten af desamme att uthdela, men ehuru offta iagh een hwar sin Sedel presenterat, hafwa icke någon hwarken wehlat Sedel elr Wartgelder emottaga, hafwandes upstudsigheeten i blant dem sigh således förökat att dhe hwilka som wid Enrouleringen hemma warit och af Hr Ammiralen Sedlar och Wartgelder sielfa emottaget, icke har wehlat af mig antaga dhe Wartgielder, som dem wart i Wåras Præsenterat, utan desamma wisa sin förmätenhet lijka som de förra, reetande den eena den andra der till, Tij till att Qvitera all answar har iagh icke underlåta bort mitt förra underdån ödmjukel itterera, men widhengd underdåhn förfrågan huru iagh migh herwid stella skall, warandes mine oförgripelige tankar det bör billigt ett sådant förmätet och obstinat folck nepsas, så frampt man all widare beswär med dem will afwijka; Thy dher een sådan sielfwåld skulle warda tillåten torde de öfrige widh Siökanten här neder liggande Bådsfolk der utaf få tillfälle een lijka förmätenheet wijsa, då det senare till hemmande, war att befruchta, blifwa wärre en det förra hwilket doch alt hemställes under Eders HögGrefl Excellts och Höglofl Kongl Ammiralitets Collegij Nådiga Gott finnande och fast Eders HögGrefl Exellts och Höglofl Kongl Ammiralitets Collegi af Hr Öfwersten och vice Gouverneuren begert, det wille han detta upstudsige folket Obligera till at emottaga deras Polletter, så är dock der wed till Datum icke widare tillgiort än att Hr vice Gouverneuren gifwit Order der om till Befallningsmännerne Bergman (Luggude) och Boman (Bjäre), men bemälte Befallningsmän det icke än wärkstält".

 

Eders HögGrefl Excellts

och dett

Högl. Kongl Ammiralitets Collegij

 

 

 

Svinebeck d 16 Sept Ao 1705 Underdåhn Ödmjukaste

Tienare

Erl: Schierna

 

I dec 1705 har vice guvernör Faltzburg kommit till Båstad och talat folket till rätta som Schiernas brev till AmKoll av d 12 jan 1706 visar.

 

 

"Såsom förleden d 2 Decembris, har Herr Öfwersten och vice Gouverneuren uthi Malmö, wijdh det i Båstadh beramade Mötet, på all giörlig Sätt, uthi andra Cronobetienters närwahro, sökt persvadera de Mootwillige sina Hwartgiälder och polletter att mottaga, bringandes änteligen dhem omsijder såwijda det dhe sig till polletternes och Hwartgäldernes emottagande beqwämade, undantagande En eller annan, som i uthbetalningslängden, hwilken nu iempte Räckningen här innelyckt, underdån Ödmiukeln öfwersändes, annoterade och antecknade, ännu sigh wijdrige wijste, ibland hwilka i Synnerhet en benämnd Walter Pehrson, hwilken i samma dagar practicerat af Crono Jackt Lieutnanten Christian Lindholm en skrifft, som skulle han d December 1704 sedan han Enroullerad war, af honom för JacktKarl antagen wara, hwilket för att skiee allenast giordt är, att han thermedh tijden, Hr vice Gouverneuren ther war måtte kunna unngå och ifrå Hwartgieldens och polletts emottagande entledigas: ty aldrijg har han någon tijdh anten (=varken) tienst uppå bemte CronoJackt gjort eller acktat tiena icke heller har han wijd dhe förra Möthen, änskiönt han ganska när hemma warandes warit, sig infunnit eller ringaste beskied om sådan fri antagna tienst wehlat framwijsa, och som en sådan person, hwilcken Hans Kongl Maijts wår Aller Nådigste Konungs stora Otienst söker, medelst det han eij allenast en sådan upstudsig will patronicera, uthan och undan Kongl Maijts tienst, androm till större wederwillia, at draga, eij uthan särdeles Correction för sådant sundigt och oanständigt stycke borde ansedd blifwa. Eders Höggrefl Excellces och Höglofl Kongl Ammiralitets Collegium iag fördenskull underdån Ödmiukeln beder, att denna förenämbde Walter Person eij måtte, medh denna sig på slijkt sätt förskaffade attest, undanslippa, uthan han som dhe andra Pollett och Hwartgieldh emottager sampt iempte denna Lindholm, som honom sökt Kongl Maijts tienst undansticka, sedan han Enroullerad war, tillbörlig repriment bekomma".

 

Eders Höggrefl Excellence

och

Höglofl Kongl Ammiralitets Collegii

 

 

Båtstad d 12 Januarij Ao 1706 Underdåhn

Ödmjukaste Tiänare

Erl: Schierna

 

Därmed hade man tills vidare lagt kapson på de tredskande Båstadborna, men bara tillfälligt!

Funderingar

Varför var i synnerhet båstadborna uppstudsiga. Ansåg de sig särskilt misshandlade vid enrolleringen 1704? Schierna och Gyllenskepp var båda från Båstad. Är det kanhända "Jantelagen" som råder?! Vilket av de tio budeorden som passar bäst in på situationen är i så fall svårt att säga – säkerligen många.

 

Vartgelder och månadslön.

Kompanichefen hade nästan från början svårigheter att få ut de vartgelder som i två terminer årligen skulle delas ut till de enrollerade. Schierna skriver d 28 april 1706 till AmKoll:

 

Högwälborne Hr Grefwe, Kongl: Majts Rådh,

Præsident, Ammiral General och General Gouwerneur

 

Så och

 

Höghwälborne Herrar Ammiraler

och Samptel: Ammiralitets Råådh

 

"Såsom Eders Höggrefl Excellence och det Höglofl Kongl Ammiralitets Collegium mig Nådigt befaller uthi min i Nåder meddelte Instruktion, at Jag uthi Februari och Novembris Månader hwart år, måste hålla Möten med mitt i nåder anförtrodde Compagnie, och dhem Wartgielder Meddela; Och som iag eij till dato hafwer Ehrhållit någon Anordning om penningar till Samma Manskap här i Schåne för detta Åhr Altså är min Underdåhn Ödmiuka förfrågan att enär iag samma Wartgielders Penningar erhållandes warder, om iag dhem till des hustrur elr Anhörige meddehla skall, elr och wänta till andre Mötet blif: hållet i Höst effter som mästedehlen af Manskapet är nu på Fahrten; Jag afwaktar en Nåd Gunstig Resolution, och förblifwer"

 

Eders Höggrefl Excellences

och det

Höglofl Kongl Ammiralitets Collegii

 

 

Båstadh d 28 Aprilis Ao 1706

Underdåhn Ödmjukaste

Tiänare

Erl: Schierna

 

 

 

och återkommer till frågan d 22 feb 1707 till AmKoll :

 

"…… iagh eij fören d 13 Jan: hafwer kunnat bekommet Wartgielderne i Malmö

oachtat iagh tillförne giort 3ne gånger ansökning om deij sista halfwa Wartgielderne för Manskapet Pro Ao 1706…."

 

I juni 1707 var de samma visa beträffande vartgelderna för första terminen det året.

 

År 1708 verkar pengarna ha kommit i tid men 1709 och 1710 var det lika illa igen.

 

I dec 1710 fick Wilhelm Gyllenskepp (som nu övertagit chefskapet för 5. komp.) order att vara i Karlskrona d 1 maj 1711 med sina båtsmän i skånska kompaniet Han skriver då d 8 febr 1711 bl a följande till AmKoll:

 

"……..Kunde ofwannämnde Manskap blifua Benådat med något af deras förledet åhrs förtiente Månads löhning elr till det minsta deras Wartgielder wore till at önska, att de kunde kiöpa sig något Kläder på lifuet elr et par skoor till att marchera med emedan deras fattigdom är så stoor att meste deelen går By emellan och tigger. Iag framhärdar"

 

Eders Höggrefl Excellences

och det

Höglofl Kongel Ammiralitets Collehij

 

 

Underdån Ödmjukste

Tienare

 

W Gyllenskepp

 

Båstad d 8 Februari 1711

 

De uteblivna vartgelderna och månadslönerna resulterade 1711 i följande supplik från båtsmännen i Skåne:

 

Högwälborne Hr Grefwe, Kongl. Maijts Råd, Präsident,

Ammiral General och General Gouverneur

Så och de Hög- och Wälborne Herrar Ammiraler

Samtelige Kongel. Ammiralitets Rååd,

 

Nåd- och Höggunstige Herrar.

 

"Den stora uselhet och armod, wij fattige Enroullerade Båtsmän i Skåne nu beklageligen äro undergifne, och oss wåra fattiga hustrur och Barn hårdeligen trycker, tillskyndar oss at fly till Eders Höggrefwel. Excellence och HögLofl. Kongel. Ammiralitets Collegium såsom nu wåra endaste nödhielpare och fasta NödeanKare, uti den stadiga förtröstan det Eders Höggrefwel. Excellence och Höglofl. Kongel. Ammiralitets Collegium täcktes denna wår allerödmiukaste Böneskrift med Nådige Ögon at åskoda; Emedan wij samtelige, som oß uti Kongel. Maijts tienst förledet åhr måste infinna, icke ringaste förmohner åtniutet för dem, som lijkwäl hemma waret wed sina bruuk, utan lijka med dem, som sin nähring på hwarjehanda sätt kunnat sökia, wara i alla mål Contributioner ock skatter underkastade, samt utstå stor och swår inqvartering ifrån medio Martii 1710 intill denna tijden, at wij måst taget brödbetan ifrån wår mun och gifwa de inqvarterade, så alt wårt både löst och fast utsättia och försällia. Och som wij förledne höst mycket sent hemkommo, at wij wårt fiskiande, effter tijden war förbi, hwaraf wij wåra fattiga hustrur ock barn skulle oß föda, icke kunnat idka, wij ock dessutan icke åtniuttet wåra wartgielder och förtiente månadspenningar, hwilket alt förorsakat, at wåra fattige hustrur och barn wij med stor klagan och jemmer måste se sin föda utaf androm att tiggia, och där wij nu åter skola oß ifrån wårt fiskerij, som nu skulle begynnas, uti Kongl. Maijts tienst förfoga, hwilket wij omöijel.n kunna giöra så framt wij wår löhn icke i Nåder åtniuta, emedan i annor händelse för wåra fattige hemmablifwande hustrur och barn eij annat blifwer än at swälta ihiel; Alt fördenskull fördrista wij oß dock uti diupaste underdånödmiukhet Eders Höggrefwel. Excellce och Höglofl. Kongel. Ammiralitets Collegium denna wår åliggande nöd at föredraga, med allerödmiuksta böön Eders Höggrefwel.Excellce och Höglofl. Kongel. Ammiralitets täcktes, förän wij gå bort i Kongl. Maijts tienst, till wåra fattiga Hustrurs och Barns Subsistence och Underhåld, med wåra Hwartgielder och förtiensta månads penningar benåda, at wij med så mycket större lust, när wåra fattige Hustrur och Barn fått något till födan, Kunna oß i Kongel. Maijts tienst infinna. För nu sådan stor Nåd, som oß härutinnan wederfares, skola wij dageln utan återwändo i wåra böner anhålla det gud den aldra Högste täcktes Eders Höggrefwel. Excellce och Höglofl. Kongel. Ammiralitets Collegium med alskiöns andelig och lekamlig wählsingnelse bekröna, och förblifwa"

 

Eders Höggrefwel. Excellences

och

Höglofl. Kongel. Ammiralitets Collegii

 

Båstad d 31 Martij Ao 1711

Underdånödmiukaste

Tienare

 

Uppå Samtelige de enroullerades wägnar

Peder Mårtensson Per PPS Persson

Per Andersson Bror Truedss Hans(? )Höök(?)

————————————————————————————————

 

Det var inte bara båtsmännen som klagade på att utlovad ersättning för kronans tjänst uteblev. Från artilleriförbanden i Skåne hörs vid samma tid böner om att i nåder få ut åtminstone en del av den intjänade lönen.

 

 

 

Wilhelm Gyllenskepp är naturligtvis väl medveten om den bekymmersamma situationen för hans enrolleringsbåtsmän och deras familjer. Han skriver d 17 mars 1711 följande:

 

Högwälborne Hr Grefwen Kongl. Majts Råds

Præsident, Ammiral General och General Gouverneur

så ock

HögWählborne Herrar Ammiraler

och samptel Ammiralitets Rådh

 

 

Nådgunstige Herrar

 

"Dett Bref som iag af Eders Höggrefl Exellence och Kongel Ammiralitets Collegij blef tillskickat af Dato d 27 sistledne December, med befallning att så tijdigt med de Skånska Enrollerade Båtsmän af mit i Nåder anförtrodde Compagnie upbryta skulle att iag ofelbart d 1 Maj kunde wara i Carlscrona huilka order iag nu tänker efterkomma och d 13 April mig på Marchen begifwa. Har mig och fuller tänckt att efterkomma den Befallningen som mig af Eders Höggrefl Excellence blef tillskickat Datterat Arboga d 19 Januarij med tillsäijelse att iag skulle hålla det tyst och stilla om deras upbråt, och sambla dem på en ort tillsammans, och så strax Marchera. Men som Hans Höggrefl Excellence Fältmarsken Stenbock, lät förleden Söndag Publicera på Prädikestohlarne, att de skulle hålla sig färdige wedh nästa order att upbryta, altså har iag samma befallning inte wijdare kunnat fullgiordt, Huarföre har iag i dag skrefuet Hans Höggrefl Excellce och Feltmarmarskalken till, och begärt Strandwackt till att hindra deras bortrymmande, huilket eljest stodo att befruchta. Iag har nu ingen Frijdh för dem sedan de har fått weta att dhe skall till Carlscrona, utan med gråth och böner öfr hopar mig att iag för dem will Suplicera till Eders Höggrefl Excellence och Kongel Ammiralitets Collegij att de måtte blifua benådade med några Penningar för än de reesa, att deras fattige Hustrur och Barn intet må dö af hunger i deras frånwaru för huilcken orsaak till Eders Höggrefl Excellce och Kongel Ammiralitets Collegij bönfaller iag att om Möjeligt wore de måtte få en Månads Penning elr något att iag dermed kunde låcka dem tillsammans, huilket eljest faller suårt, att få dhem samlade. Dessutom är min underdån Ödmjuka förfrågan om inte iag får taga Leutnant Ankarloo som wistas här nedre, till en medhiälp på Marchen att så mycket bättre kunna hålla Folcket tillsammans. Härjempte är och min Underdån Ödmjuka förfrågan om iag skall taga med mig dhe Skånska Städernas båtsmän under samma March eller eij. Och förblifr med skyldig Wördnad"

 

Eders Höggrefl Excellences

och det

Höglofl Kongel Ammiralitets Collegij

 

Underdån Ödmjukaste

Tienare

 

W Gyllenskepp

 

Båstad d 17 Martij 1711

Funderingar

Varför var i synnerhet båstadborna uppstudsiga. Ansåg de sig särskilt misshandlade vid enrolleringen 1704? Schierna och Gyllenskepp var båda från Båstad. Är det kanhända "Jantelagen" som råder?! Vilket av de tio budeorden som passar bäst in på situationen är i så fall svårt att säga-säkerligen många.

 

Uppbåd

Enrolleringsbåtsmännen uppbådades varje vår för att marschera till tjänstgöring ombord på flottans fartyg i Karlskrona. Från predikstolarna i de berörda socknarna meddelades dagen då båtsmännen skulle infinna sig på rendevouplatserna, Fleninge för Luggudes karlar och Åby för dem från Bjäre. Från mötesplatserna skedde gemensam marsch till Karlskrona via Kristianstad. Marschen skedde som "marche-forcée" dvs med skjuts. (se 27 maj 1714) Endast kortare sträckor skedde den till fots då truppen tågar. Efter årets tjänstgöring hemförlovades manskapet på hösten och fick åter skjuts hem.

 

Förhållandena 1714 behandlas i en särskild punkt nedan. 1716 var också ett besvärligt år som Bilaga 6 ger närmare besked om.

 

Enrolleringar och avskedanden

Greve Nils Gyllenstierna var 1700 ägare till Krapperups gods i Brunnby socken. Han tillät ingen enrollering på sina insockne frälsehemman. Men från 1712 har dock en del manskp frivilligt anmält sig till enrollering (se bil 2 d 27 feb 1721). i Extraktet för år 1718 redovisas för Brunnby totalt 64 man.

 

Vid flera tillfällen har kompanicheferna föreslagit att färgekarlarna i Helsingborg

skulle enrolleras, men magistraten har opponerat sig och hävdat att de behövs för att vidmakthålla förbindelserna med Helsingør.

 

ES menar att det bland de enrollerade finns karlar som är så till åren komna eller i övrigt så bräckliga att de vid uppfordran knappt kan tänkas vara tjänstdugliga. De har väl låtit sig enrolleras för att få ut vartgälderna så länge det går.

 

Båtsmännen vägrar marschera och håller sig undan vid uppfordringar.

Av det ovanstående har framgått under vilka svåra förhållanden båtsmännen och deras familjer levde, isynnerhet de i Bjäre hd som hade sin huvudsakliga utkomst av fisket. Det är då inte att undra över att de efter några år började visa sitt missnöje med uppfordringarna. Det tog sig dels uttryck i att de vägrar lämna sin hemvist eller efter samlingen i Kristianstad vägrade att fortsätta marschen till Karlskrona innan de fått ersättning för föregående års tjänst. Sedan vägrade de att överhud taget inställa sig vid uppfordringarna utan höll sig undan på olika sätt. Många föredrog att träda i danske kungens tjänst och rymde över till Danmark. Detta skedde naturligtvis huvudsakligen från Helsingborg. Kompanicheferna tar ofta upp detta problem i sina rapporter till Am Koll och påpekar särskilt att situationen försvåras genom att tjänsten med strandridare ofta dras in även utefter särskilt känsliga kuststräckor.

 

Så här rapporterar W G från Båstad till AmKoll 1711:

 

"Eders Höggrefl Excellence och det Höglofl Kongel Ammiralitets Collegij nådgunstige af d 5 September, medh befallning det iag skyndesammast med mit i nåder anförtrodde Compagnie skall mig i Carlscrona inställa, har iag med all flijt d 20 af innestundande Månad söckt att efterlefua, män då skiutsen hijtkommet och iag befalt Manskapet med sitt Pagage wara färdiga och genast gifua sig på March, är mig af dem swarat att de intet wilja elr skohla gå här ifrån förrän dhe får sina förtiente Månads Penningar för nästledet åhr, efter dhe intet hafua några kläder på lijfuet, eij häller ett par skoor att marchera med, Huarpå iag med allehanda förmaningar och åthwarningar dem föregåt, så wähl som tillsagt dem, at så snart de komma till Carlscrona skola de bekomma sin löhning och iag emedlertidh will utsättia Pant för Penningar till at försträcka dem här, lijkwäl har iag intet kunnat bringa dem dertill, utan dhe alt blifuit wijdh sitt förriga påstående, då iag dem å nyo åthwarnat och tillsagt, att der de wijsa sig studsige, må dhe tänkia att komma derföre till lijda; Män sådant hafr altsintet blifwit hört; Huarföre är till Eders Excellence och det Höglofl Kongel Ammiralitets Collegij min Tiänst Ödmiuka begieran det härpå måtte följa ett alfuarsamt Straff på det de en annan gång måtte wijsa sig lydige, Iag har nu tillskrefuet Hr General Leutnanten och vice Gouverneuren Skytte, och begärt af det härwarande Cavallerie måtte blifua beordrat att med mackt dhem uttaga, och så snart iag det får, skall iag genast mig till wederbörande Ort förfoga, samt Eders Höggrefl Excellence och det Höglofl Kongel Ammiraltets Collegij tillkännagifua så snart iag kan få upbryta och dem hoopsamla; Och iag till Döden framhärdar".

 

Eders Höggrefl Excellences

och det

Höglofl Kongel Ammiralitets Collegij

 

Underdån Ödmjukaste

Tienare

 

W Gyllenskepp

 

Båstadh d 21 September 1711

 

Och några dagar senare:

 

"Jag har Eders Höggrefl Excellence och det Höglofl Kongel Ammiralitets Collegij tillskrifwet d 21 sistledne med berättelse hurusåm de Enrollerade af Båstadh, Toreko och Karup socken hafwa swarat at de intet willia gå på March åt Carlscrona för än de får deras förledet åhr förtiänte Månad Penningar; så har iag sedermehra åter haft dem samlade och i precens af en Cavalleri Lieutenant, wid namn Wilmot, såm af Hr Öfwerste Lieutenant Gyllenbielcke, på min begiäran är hit Commenderat att se till igienåm hotande, bringa däm till lydnat gienom twingande af Rytteri; då iag däm åter tillsporde åm de med godo sig till lydno wille bekuäma; därpå de swarade att de giärna strax wille marchera, åm de allenast kunde bekomma 2ne Månaders löning af det de förledet år hafwa förtiänat och därför kiöpa sig några kläder på kroppen, Efter de intet såm de säija och då wiste sig hafwa det de kunna skyla sig uti; Såm iag nu intet wet huru iag mig härutinnan widare förhålla skall, ty bönfaller iag i diupaste underdånighet, sådant mig må blifwa Communicerat, at iag antingen kunde få pänningar för däm el Confoi af Rytteri Skåne igienom elliest fruchtar iag de löpa från mig på Marchen och går öfwer åt Danmark, i öfrigt framhärdar iag till min Dödh"

 

Eders Höggrefl Excellences

etc

W Gyllenskepp

 

Båstadh d 27 September 1711

 

Sen hörs inget om uppstudsighet förrän i juli 1713 då WG skriver till AmKoll:

 

Högwälborne Hr Grefwe Kongl. Majts Rådh

Præsident, Ammiral Genneral och Genneral Gouverneur

så och

Högwälborne Herrar Amiraler och samptl Ammiralitets Rådh

 

Nådh och Höggunstige Herrar

 

"I anledning af Eders Höggrefwel Excellens, och det Höglofl. Kongel Ammiralitets Collegij Nådhgunstige Ordres af d 19 Junij, har iag genast reest till General Leutenanten och Gouverneuren Burenschöld och giordt anstalt om Manskapets Marcherande till Carlscrona, hwilket är genast Publicerat och Terminerna till upbråttet utsatte, män då iag från Biäre häradt skulle afgå medh det där wistande Manskap hafwa de merendels tagit skoogen inn, så at iag eij kunnat bringa där ifrån mer än 32 Man, hwilka till störste deelen äro uttagne medh Ryttare, män hwad Kullaborne angår så hafwa de sig alla godwilligen instält förutan några st siuka som äro blefne hemma, så att alt Manskapet Jag hafwer med mig är intet mer än 66 Man medelst deras olydno som de wijst i Biäre härad; Män widh Christianstadh wäntar iag att få en stoor deel till, som från Skåhnör och heela Tracten åth Cimbritshamn på fijskelägen äro boende, hwarföre jag Underdåhn Ödmiukel beder dett Eders Höggrefl. Excellence och Höglofl. Kongel. Ammiralitets Collegium täcktes skrifwa Hr General Leutnanten och Gouverneuren Burenschöld till att bemte Manskap i Biäre härad, blifwer efter slagne och till Carlscrona upsände. I wijdrig händelse är att befrukta att den wahnan så tager öfwerhanden, att de en annan gång lärer alla undfly Kong Maijts Tiänst, och iag förblifr "

 

 

Eders Höggrefl Excellences

och dett

Höglofl. Kongel. Ammiralitets Collegij

Underdån Ödmjukaste

Tienare

W Gyllenskepp

 

Köinge d 13 Julij Ao 1713

 

Och dagen därpå:

 

Nådh och Höggunstige Herrar

 

"Sedan iag i går, som war d 13 hujus, genom bref giordt till Eders Höggrefwel Excellens, och Höglofl. Kongel Ammiralitets Collegium min Underdån Ödmiuka berättelse, så wähl om det Manskap som medh mig är på March, som och om en stoor deel hwilka wedh upbråttet hållit sig undan, befandt iag då Manskapet blef upropat från Köinge dett 3ne Båtsmän sig absenterat från Marchen sedan de bekommet 2ne Månaders Löhning, om hwilka jag genast tillskrefwet Hr Genneral Leutnanten och Gouverneuren Burenschöld med begäran att de måtte blifwa efter slagne och der de ertappas, under förwar till Carlscrona afsändas; Hwilka iag sedan ställer under Edert Höggrefl. Excellences och Höglofl. Kongel. Ammiralitets Collegij Nådgunstiga ompröfwande; Och iag till Döden framhärdar".

 

Eders Höggrefl Excellences

och dett

Höglofl. Kongel. Ammiralitets Collegij

 

Underdån Ödmjukaste

Tienare

 

W Gyllenskepp

 

Christianstadh d 14 Julij Ao 1713

 

Och i november:

 

Nådh och Höggunstige Herrar

 

"Utaf Eders Höggrefwel Excellens, och Höglofl. Kongel Collegii Nådgunstiga af 19 afwekne October, nu mig med senaste Post till handa komma, har wäl iag med Underdånödmiuksta wyrdnad intagit, Eders Höggrefl. Excellence och Höglofl. Kongel. Collegium behaga Nådgunstigst befalla, det iag måtte skyndsammast infinna mig uti Carlscrona, däräst framwijsa besked och förklaring, hwarföre iag uteblifwit och eij kommit tillbaka, sedan af Eders Höggrefl. Excellence och Höglofl. Kongel. Collegio iag blef permitterat reesa ned till Skåne, och sökia bringa det efterblefne Enroullerings Manskapet med mig tillbaka till Carlscrona, men måste medelst detta mig högeligen beklaga fast än iag min Underdån Ödmiuksta lydnad hörsammast wil wijsa, lijkwäl förutan ett olycksfall medelst Wagnens Stielpande, mig wed Christianstad timat, nu därofwanuppå af en continuerlig warannandags warande Feber, finner migh aldeles förswagad till at kunna någon reesa fortsättia, nödsakas fördenskull underdånödmiukast bedia Eders Höggrefl. Excellce och Höglofl. Kongel. Collegium Nådgunstigst behagade någon tijd mig med densamma hafwa förskonad; Kunnandes nu inte annat än härjemte Eders Höggrefl. Excellce och Höglofl. Kongel. Collegium, huru med expeditionen afgått, iag Underdånödmiukel. wed handen gifwer nembln at då iag d 1: sidst afwekne Septembr först ernådde här nedh, lät iag första Prediko=dag på Predijkestolarna publicera, at det efterblefna Enroullerings Manskapet skulle möta mig d 4 Dito, men efter ingen infant sig, förorsakade iag nästfölljande Söndag efter, förkunna dem af Prädikostolarne, at comparera d 10: ejusdem, då och ingen framkom, hwarpå iag sielf, tilljka med Compagnie Skrifwaren och en Crono Länsman reeste åstad kring Socknarna i tankan till at med godo få dem i taal och persvadera dem at anträda marchen till Carlscrona, men kunde ingen finna, hwarpå anlitte iag än ytterligare en Cornet af dett partie Ryttare, som skulle dem upbringa, men dhe hade alla sökt åt Skogen at man kunde ingen igenfinna; Hwarföre som iag förmärkte mig här wed alsintet kunna uträtta, förfogade iag mig tillijka med Compagnie Skrifwaren d 15 Dito på resan till Carlscrona, och tå iag kom till Christianstad blef mig i sannhet berättat flottan allredan wara utgången, resandes iag därpå tillbaka heem, emedan iag såg mig tå uti Carlscrona alsintet till Kongel. Maijts tienst kunna uträtta , skolandes iag wäl straxt därifrån expeditionen rapporterat, men fant för onödigt, innan nu Eders Höggrefwel Excellenses och Höglofl. Kongel. Ammiralitets Collegii Rådens /: Gudi ährat:/ lyckliga hembkomst af Siön; Beder alunderdånödmiukel. Eders Höggrefwel Excellens, och Höglofl. Kongel Collegium Nådgunstigast täcktes i detta ährende eij någon negligence migh imputera, men uti Hög- och Nådgunstig Consideration uptaga, Hwaremot med Underdånödmiukst wyrdnad framhärdeligen lefwer,"

 

Eders Höggrefl Excellences

och

Höglofl. Kongel. Ammiralitets Collegij

 

Underdån Ödmjukaste

Tienare

 

W Gyllenskepp

 

Båstad d 1 Novemb Ao 1713

 

 

Stora oredan 1714

I början av maj 1714 gav guvernör Burenskiöld order till magistrater och kronobefallningsmän att Skånes båtsmän skulle vara i Kristianstad den 22 maj där W G skulle möta dem för vidare marsch till Karlskrona. W G sände ett bud till Halmstad för att hos landshövding Faltsburg utkvittera 2000 Dr Smt till 2 månadslöner till det uppbådade folket att utbetalas till dem i Kristianstad. Från Faltsburg får han emellertid beskedet att han inga pengar kan få förrän han presterar en verifierad rulla som visar vilket folk som kommer att göra tjänst på flottan det året. I sin rapport till AmKoll av d 27 maj säger W G att det är

" ….lika omöjligt som till att säga hwad dag iag skall dö" emedan han ju inte kan veta 1o hur många som "genom döden sedan förleden Campagnie är afgångne" 2o "Weth iag eij heller hwilcka stycken hit till Christianstad godwilleligen komma fram och hwilcka sig uthur wägen hålla; Altså är till Eders Hög Grefvel. Excellence och Kongel. Collegi min ödmiuka berättelse det igår förleden dag hwar i alles hitkommne 65 man hwilka strax uthaf Hr Öfwerste Lieutnant och Commendanten Felits blefwe munstrade och straxt effter Munstringen blef samma manskap anbefalt att gå till sijne wagnar och marchen wijdare anträda till CarlsCrona, då dhe alla enhälleligen swarade att ingen af dem går till CarlsCrona för än dhe här i Staden får 2ne månaders Löning som dem af höga Öfwerheten lofwat är, då bemte Hr Commendant swarade dem att han dem af sin Autoritet wille komma till att marchera, hwaruppå af dem åter blef swarat att han wäll kunde få dem uthur Staden, men seen försäkrade dhe honom "så många kwällar så många wägar". I dag förmiddag klåckan 8 blefwo dhe åther af mig sammankallade då dhe så wäll af Hr Öfwerste Lieutnanten som mig blefwo å nyo förmante till lydno och hörsamhet, Hr Commendanten lät dem förstå att såframt de intet willia med godo skulle dhe igenom Rytteri blifwa Confoujerade och förda som arrestanter till Kongl. Orlogs Flåttan. hwaruppå af dem åter swarades (att) wederbörande må taga det på sitt samwete hwad olycka der af förflyta kunde; Som Eders Höggrefl. Excellence och Kongl Collegi häraf se kan hur omöjeligen för mig är att detta folcket fortskaffa för än dhe får det dem belofwat är; Altså är min Ödmiuka begäran att denna min uthskickade bend Cornelius Stookberg måtte af Kongl. Stats och Cammar Contoiret bekomma 1500 Dr Smt emoth mitt qvittens för hwilka penningar iag mig här obligerar att giöra ricktig reda och Räkenskap. Kongl. Collegii bref af d 19 sidstledne har iag och bekommet. Hwarutinnan iag blifwer anbefallt att sielf upföra marchen till Carlscrona. Fördenskull är min Ödmika förfrågan om iag nu straxt med detta få manskap skall begifwa mig uppåth, eller dem igenom någon beskedelig af mijne Officerares anförande upskicka får och mig emedlertid här lär blifwa till det sidsta manskapets ankomst ännu mästadels, och det bästa är att förewänta ifrån Biäre Härad då iag med den Officeraren kunde upskicka ricktig Räckning för dhe penningar som tillgångne woro och i fall något öfwerblefwe af bemte femton hundra dahl. tillika upskicka och mig däräfter straxt begifwa mig till min förordnade Påst i Skanöhr. Om alt detta afbidar iag Eders Höggrefl. Excellence och Kongl. Ammiralitets Collegi Nådgunstiga swar med denna min uthskickade Expræ. För öfrigt förblifwer iag med Ödmiuck Wördnad"

 

 

Eders Hög Grefl. Excellences

och

Kongl Ammiraltetets

 

Underdån Ödmiukaste Tienare

 

W Gyllenskepp

Christianstad d 27 Maij Ao 1714 åm middagen kl 12

 

 

 

Den 31 maj skriver W G följande till landshövding Faltsburg i Halmstad:

att 1600 De Smt måtte bli honom utan försummelse tillsänt

 

Samma dag även till guvernör Burenskiöld med följande begäran:

att kronobefallningsmannen ges order att efter tågordningen förpläga de i Kristianstad liggande båtsmännen så länge de bli kvar där.

att order ges om att utdriva de i Bjäre hd kvarvarande enrollerade och avsända dem till Kristianstad.

 

Den 1 juni relaterar WG till AmKoll vad Faltsburg hade skrivit i sitt brev av d ?:

//: Till att winna tijden kan Hr Cortmeijer göra detta förskott…..://och vad han den 31 maj skrivit till Faltsburg och Burenskiöld

 

 

Burenskiöld svarar den 2 juni

 

Han har rekommenderat Faltsburg att låta båtsmännen erhålla sina månadsgager, men något ytterligare underhåll, utöver de 7 dagar de redan erhållit, medan de ligga i Kristianstad, kan de inte få eftersom de ligga där av egen motvilja att fortsätta marschen.

 

Beträffande de i Bjäre hd som har stuckit sig undan har B redan utfärdat order om deras framskaffande och överförande till Karlskrona , (min understrykning) varför han menar att WG inte behöver vänta i Kristianstad och uppehålla (min understrykning) sitt manskap där utan själv bege sig till Bjäre och med befallningsmannen där och utbeordrat kavalleri uppbringa det bortovarande folket.

 

Den 5 juni utfärdar Faltsburg instruktion för löjtnant Krapell som mot av WG underskriven rulla och i kommendant Feilits och WG’s närvaro skall utbetala 2 månaders lön dvs 10 Dr Smt till varje enrollerad som "wärkeligen går från Christianstadh till Carlscrona". Det som blir över av de 1600 Rd Smt skall Krapell återföra till Halmstad.

 

Den 8 juni skriver WG till AmKoll och rapporterar om Burenskiölds negativa svar beträffande förplägnaden i Kristianstad av de enrollerade under den tid de mot sin vilja (min understrykning) vänta på pengarna. WG har tydligen gått i borgen (Causion) hos folkets inhysesvärdar.

Sen tar WG upp Burenskiölds mening att WG borde bege sig till Bjäre för att framskaffa det manskap som håller sig undan och önskar AmKoll omprövning av denna propå :

 

"//: förty skulle Jag resa här ifrån Staden (och) aflembna alt werket uti Confusion, så skulle alt Manskapet som här emedlertijd komma kunde, intet weta till hwem de sig uti min frånwaro adressera skulle. Kan intet Hr Öfwerste Lieut: Gyllenbielke med sit Regemente (och) Cronones Befallningman med sina underbefäler skaffa bemte Manskap fram, Mycket mindre iag med ensam person. Härom alt detta afwachtar iag med första Påst huru iag mig med Hr Lieut: Krappel från Halmstadh som Högwälb: Hr Baron Gen: Major och Gouvern: Faltzburg, så af de gifne Ordres af Högwälb: Hr Baron Gen: Lieutnant Burenskiöld mig till Biäre häradh förfogande, förhålla skall. Med stadigt framhärdande till min dödh://"

 

Den 19 juni skriver WG till AmKoll och refererar till skrivelse från Burenskiöld till AmKoll att denne givit (förnyad?) order om skyndsammast uppfordring och avsändande till Karlskrona av WG’s ännu hemmavarande enrolleringsmanskap men att han inte fått någon rulla av WG som visar vilka som redan avgått till Karlskrona och vilka som ännu felar och skall slås efter (efterspanas) och varifrån de är. Till detta svarar WG att han har sänt rulla på dem som redan är avgångna till Karlskrona och beträffande de som ännu är hemma gäller de rullor han gjorde upp förra året och sände till magistrater och kronobefallningsmännen och även till Burenskiöld när han bevistade surbrunnen i Ramlösa.

 

WG meddelar även att han just erhållit gen.guv. Meijerfeldts befallning att strax bege sig till Halland för att ta hand om enrolleringsmatroser som skall till Karlskrona.

 

Den 29 juni skriver WG från Halmstad till AmKoll att han den 26 juni anmält sig hos Faltsburg och visat honom den order han erhållit av Meijerfelt. Faltsburg ger då WG beskedet att han givit löjtnant Berent Schierna i uppdrag att verkställa den order WG fått!!!

Då han nu inte har något att uträtta i Halmstad ämnar han sig till Bjäre hd för att med "lock och hotelser" samla ihop sitt folk. Men har inga större förhoppningar att kunna uträtta något där kronobetjänterna med hjälp av ryttare inte lyckats.

 

Den 8 juli rapporterar WG på anmodan av AmKoll att han med hjälp av en länsman och en ryttarkorpral nattetid sökt ta de eftersökte "på sängen" men fann ingen. Däremot kom 5 man fram när han gjorde en förnyad efterlysning från predikstolen. När han får skjuts, vilket han hoppas blir d 10 juli anträder han med dessa 5 marschen (till Karlskrona.?)

 

Det förefaller som Burenskiöld blivit smått irriterad av karusellens gång då han i oktober tillställer AmKoll följande brev vari han skyller det dåliga resultatet vid uppbådet av folket från Torekov och Båstad på felaktiga rullor från Gyllenskepp och vill styrka detta med referens till befallningsman Everlöf i LitA:

 

Högwälborne Hr Baron Kongl. Majts Rådh,

och General Gouverneur

så och

Hög och Wälborne Herrar Ammiraler och Ammiralitets Rådh

 

"Sedan såsom iag åthskillige och alfwarsamme ordres till alla wederbörande Crono befallningsmän här i landet utfärdat, att i anledning af Eders Excellenes och det Höglofl. Kongl. Ammiralitets Collegii till mig aflåtne bref och begärelser, låta pressa och utfordra det här i landet, och särdeles wed Toreko och Båstad, befintel. Enroullerings Siömanskap till Örlogs Flåttans besättning, hwarom iag några gånger haft den ähran med Eders och det Höglofl. Kongl. Ammiralitets Collegio att Correspondera samt rapporterat hwad alfwarsam hand medelst Militairisk tillhielp, iag derwid lagt; Så täcktes lijkwäl Eders Excellce och det HögLofl. Kongl. Ammiralitets Collegium af hoosgående Crono befallningsmannens Hindrich Everlöfs till mig inkommne och härjemte bijfogade Copiale swar Lit A och allegerade Attestatum Lit B intaga icke allenast hwad swårighet, ja nästan omöjelighet det är, att kunna framskaffa alla dhe båtsmän som Hr Capitain Gyllenskep genom sin ingifne Rulla namngifwer skohla hemma och enroullerade wara, utan ock huru orichtig den till mig upgifne Rullan på samma Manskap är som nu i åhr utfordrade blifwit, det uthwijsa dhe in Margine stående annotationerne på Specificationen Lit C öfwer dem som ifrån Båstad, Småry, Torekou by, Karup och Håufs Sochn fordrats, nembl. att 5 st erhållit det Kongl. Ammiralitets Collegiii dimission och Pass, 2 st efter Capitain Gyllenskeps, 2 st skohla wara odugelige, 1 Dito efter Öfwerst Lieutnant Feilits /: som dem sidst å mine wägnar i Christianstad mönstrat:/ Attest, 1 dubbelskrefwen, 24 st som sittja wed hemmans bruk, 2 st finnas eij, 3 st förrymbde, 2 st döde och 51 st hålla sig undan så i Skåne som i Halland och Småland, desslijkes effter Specificationen Lit D finnes och huru det är beskaffat med det Siö=manskapet som är begiärt ifrån Torekou Sochn och Båstad af hwilka 11 man, 9 st erhållit det Kongl. Ammiralitets Collegii Dimission och afskeds pass, 1 haft Capitein Gyllenskeps Sedel att få blifwa hemma, och 1 bekommit Hr Öfwerste Lieutnant Feilits Sedel och Attest om des opasslighet. Och som Eders Excellce och det högl. Kongl. Ammiralitets Collegum såwäl af berörde Annotationer, som ock hwad dhe undan flychtades qwarlemnade hustrur, barn och anhörige utij den allegerade attesten anfördt, nogsamt lärer intaga kunna, hwad för stor oreda och Confusion med manskapet är och huru swårt det för mig warit att i föllje af Eders Excellences och det Kongl. Ammiralitets Collegii begiäran opbringa detsamma; Altså och på det iag wed nästkommande båtsmans upfordring någon richtighet härutinnan hafwa måtte, så wäl som ock, att få ett wist antahl samt Rulla uppå dem som wärkeligen äre och böra wara enroullerade båtsmän;

Ty underställes Eders Excellence och det Höglofl. Kongl. Ammiralitetets gunstige wälbehag, om icke Capitainen Gyllenskepp kunde blifwa beordrad, att efter öfwer ståndne innewarande åhrs Siö expeditioner, och det nu på flåttan warande Siö folkets återkomst, begifwa sig hit neder, då iag uti hans närwaru sielf will öfwerse, noga besichtiga och uthskillja hwilka som äre och wara böra enroullerade båtsmän, samt öfwer dem en richtig Rulla författa låta, hwarefter sedan ingen skyldig, under hwariehanda prætext och Mutor skall undslippa Commenderingen, eij heller den oskyldige der till twingas och prässas, hwilket alt för nimmes härtills skall skedt wara.

Desslikes som man wäl framdeles kanske kunde ertappa någre af dhe 51 man hwilka undanflychtat; Ty hemställes Eders Excellence och det höglofl. Kongl. Ammiralitets Collegii ompröfwande, hurulunda man slijke flychtningar med straff och näpst ansee skall, hwaröfwer (Eders) Excellences och det höglofl. Kongl. Ammiralitets Collegium behagelige swar och utlåtande afwachtas

med förblifwande"

 

Eders Exellences

och

det höglofl. Kongl. Ammiralitets Collegii

 

 

 

 

Ödmiukaste tienare

 

Jac. Burenskiöld

Malmö d 29 Octob. 1714

 

Befallningsman Efwerlöfs rapport till Burenskiöld enl Lit A är daterad den 22 sept 1714 och har följande lydelse:

 

Högwälborne Hr Baron, General Lieutnant

och Gouverneur

 

Nådige Herre

 

"Till underdånigt efterlefwande af Eders Excells nådige ordres att fasttaga och utprässa, det här i Befallningen hemmawarande Enroullerings och Siö wande Manskapet, har jag 3ne reser anwändt all mest möjel. flijt till dess upfordrande, men beklageligast intet kunnat erhålla mehr än 6 st wid första efterslåendet, hwilka jag genast läth anträda marchen till Christianstadh, hwarunder dhe 5 st togo flyckten och nu tillijka med dhe öfrige enrollerade sig undanhålla, undantagandes någre stycken som sittia wid bruck, Förden skull har Eders Excellence jag i underdån ödmiukhet sådant bort berätta som ock med lijka wördnad öfwersända innelyckta Specifikation med bijfogade Attest, hwaraf Eders Excellce täcktes nådigst intaga, hwad deras föräldrar och hustrur föregifwa, och af hwad orsack dhe sig undanhålla så att omöjel. är dem kunna ertappa, uti denna orth, som består af mycket Moragie och Skog, fast än några hundrade Man dem efterslogo, förblir med underdån ödmiuk wördnad"

 

Eders Excellences

Underdån Ödmiukaste

Tienare

 

H. J. Efwerlöf

 

Engelholm d 22 Sept 1714

 

Den bifogade attesten Lit B har följande innehåll:

 

"Emedan Cronones Befallningsman Ehreborne och Wälbetrodde Hindrick Everlöf af oss undertecknade begiärer witnesmåhl, det i anledning af Hans Excellences Högwälborne Hr Baron General Lieutnant och Gouverneurens Nådgunstige Ordres, han skall fasttaga och utprässa de qwarlämbnade och hemmawarande Enroullerings Båtsmän och Siöwarande Manskapet; Så har wij intet kunnat sådant honom förwägra, uthan medelst detta betyga, at Hr Befallningsmannen icke allenast genom goda löften uthan och hafft ospart natt och dag med Militair handräckning, såwäl Enroullerings som det andra Siö Manskapet upbringa, uthan de nu som förr sig undanhålla fastän han alwarl. åthwarnat deras Föräldrar och Hustrur det de wid swår olägenhet tillgiörande, skulle godwilligt framkomma, då de 2 ne Månads Gage skulle åthniuta, och Civilt blifwa hanterade uthan någon Convoi af Militien, hwaruppå dess Föräldrar, hustrur, och andra anhörige swarat, att de intet kunnat förmå dem dertill, förmedelst deras stora oförmögenhet, som förorsakat sig deraf, att de icke allenast måste hålla Stads Båtsmän, till hwilkas uthmunderande de måst taga kläderna af kroppen, uthan och sielf på så många åhr tijd giort Konungens tienst och ingen Lön därföre åtniutit, des uthan skola betala sina Contributioner och andra Crono skatter, så at för dem nu omöiel. är uthan så godt som näckna Menniskor kunna bort marchera. Men de uti Torekou Enroullerade /: förmedelst deth stora ruin som dem af Fienden är wordet tillfogat:/ äro af Hr Capitain Gyllenskepp till widare Kongl. Amiralitets Collegi nådiga godtfinnande, till sina hemwister hemförlofwade. Hwilket alt härmed attesteras af Båstad"

 

d 19 Sept 1714

 

Jöns Arsenius Abrah: Gertson Jöns Bengtson

(kyrkoherde)

 

WG ger AmKoll svar på beskyllningarna d 22 dec 1714.(se Bilaga 6)

 

Uppfordringarna 1715-1721

Under 1715 syns uppfordringarna gått utan anmärkning.

 

I jan 1716 vänder sig WG till räntemästaren Fredrich Sture i Malmö för att få veta när han kan hämta pengarna till sina båtsmän och får då beskedet att Sture ej kan betala ut några pengar utan hänvisar till Burenskiöld. WG ber Amkoll att utverka en order från Burenskiöld till räntemästaren om utbetalning av pengarna. Detta har avsedd effekt och i febr kan WG rapportera att han delat ut en del av pengarna för förra årets tjänst till folket i sitt kompani och att de skall få resten i Kristianstad d 6 mars då såväl de skånska enrollerade som stadsbåtsmännen har beordrats dit av Burenskiöld.

 

Av någon anledning tycks det råda en stor osäkerhet på alla nivåer om hur man skall behandla rusthållare. Följande korrespondens belyser frågan 1717 och den återkommer även 1719 (se nedan):

 

"Högwälborne Hr Baron, General Lieut: och Gouverneur

 

Såsom de uti hoslagde Extract mentionerade Enroullerings Båtsmän hafwa wed hållen Gen: Munstring uti Engelholm och Båstad intet welat emottaga penningar, utan sådant aldeles wägrat;

Altså har af Högwälborne Hr Baron General Lieutenant och Gouverneur jag ödmiukeligen anhålla skolat, det täktes Högwälborne Hr Baron, General Lieutenanten och Gouverneuren bende Enroullerade Båtsmän wed ditkomsten till Malmö, så länge incarcera låta, till des jag allerunderdånigst fåt förfråga mig hos Hans Kongl. Maijt huru skall med dem procederas, hafwandes jag beordrat Cronobefallningsmannen Stubb, at han skall låta föra desse Karlar under gåt förwar till Malmö, förblifwer

Högwälborne Hr Baron: Gen: Lieut: och

Gouverneurens

ödmiukaste tjänare

Daniel Wilster

 

Båstad d 24 Jan Ao 1717

——————————————————————————————

 

Extract af General Munster Rullan hållen uti Båstad d 24 Jan 1717

Nembl:

 

Grefwie Sochn

Swen Persson denne är buden penningar men will intet taga, derföre föres han till Malmö och blifwer Soldat

Pål Andersson ifrån Engelholm

Jöns Pålsson från Weghalt Sammaledes

Barkåkra Sochn

Lars Swensson Hr Lieutnant Cronholm af Hr Öfwerste Gyllenbielkes Regemente och Ryttmäster Werners Comp: förbundit at denne Karl intet skulle emottaga pgr eller Sedel hwarföre Karlen föres åt Malmö

Försle Sochn

Jöns Persson från Wiarp

Nils Hansson från Stora Hult är budne pgr, men will intet taga, derföre föres de till Malmö at blifwa Soldater

 

Dat: Ut Supra W Gyllenskiepp"

——————————————————————————————

5 feb 1717

 

Stormäktigste Allernådigste Konung

 

"Hosgående kopia af Hr vice Ammiralen Wilsters till mig d 24 sidstlne Dat: bref utwisar, hwad bemte Hr vice Ammiralen hos mig påstår, om hwilket min befallning afgången är, at låta de motsträfwige, som wid Enroullerings mötet uti Båstad och Engelholm eij welat emottaga penningar, behörigen uti Malmö incarcera. Deremot inkomma samma personer, om hwilka Hr vice Ammiralen skrifwer, med hosföljande Suppliquer, som wid handen gifwa hwars och ens tillstånd: at de äro alla Rusthållare på 3/8 och 3/4 hemmans Rusthåll, dem de till en del af öde uptagit: de skola eij eller wara Sjöwana i anseende till Socknens läglighet ifrån stranden med mera, som anföres.

Nu har Eders Kongl. Maijt mig aldra nådigst befalt, uti gjörligaste måtton, at se på Rusthållens widmakthållande; men huru skall sådant låta sig göra, om Rusthållarne från hemmanen borttagne blifwa. När det skjer blifwer de åter igen säkert öde och Eders Kongl. Maijt har ingen tillgång för Munderingarnes uprätthållande. I anseende till alt sådant, har jag i detta fallet Eders Kongl. Maijts allernådigste utlåtande och wälbehag mig till efterrättelse underdånigst inhämta bordt. Med underdånig wyrdnad är jag till min död"

Stormäktigste Allernådigste Konung

Eders Kongl. Maijts

 

Underdånigste, tropligtigste

Tienare och undersohte

Carl Gustaf Skytte

 

Lund d 5 Febr: Ao 1717"

 

——————————————————————————————

 

11 feb 1717

 

Stormäktigste Allernådigste Konung

 

(Resolution)

Såwida de äro Rusthållare, slippa de enroulleringen

Lund d: 1 Martij 1717

 

hwilket swaras vice Am: Wilster

Expedt

 

 

"Uppå Eders Kongl: Maijts Nådige befallning af d 1 Februari nästl: at inkomma med min underdånige berättelse, huru med de 4 uti Engelholm och Båstad af Hr vice Ammiralen Willster enroullerade Karlar är beskaffat, om de hafwa Åkerbruk, eller sitta på fiskelägen, med hwad mera som iag derwijd kunne hafwa at påminna, är detta mitt underdånige swar: at iag angående dessa Karlars beskaffenhet redan under d 5 febr: sidstl: gifwit till Eders Kongl: Maijtt sådan min underdånige remonstration, som närgående copia deraf utwijsar, hwarupå iag mig icke allenast hermed åberopar, utan och till min rättelse afwaktar derutinnan Eders Kongl: Maijts Nådigste utslag och Wällbehag, med underdånigst Wördnad framhärdar,

Stormäktigste Allernånigste Konung"

 

Eders Kongl: Maijts

 

Malmö d 11 febru: Ao 1717

 

Underdånigste Tropliktigste

Tienare och undersohte

Carl Gustaf

Skytte

 

 

 

Uppfordringarna åren 1718-19 sker utan anmärkning.

 

År 1720 d 7 mars begär AmKoll att landshövdingen skall låta uppfordra enrolleringsmanskapet i länet till att inställa sig i Kristianstad d 20 mars där de skall få 10 Rd per man som avräkning för förra årets tjänst vid flottan. Därpå skall marschen fortsättas till Karlskrona. På detta kommer suppliker till landshövdingeämbetet från flera socknar med dels påpekandet om att rusthållare, enligt Hennes Majts resolution av 2 nov 1719 (se Bilaga 6 i mars och Bilaga 8), skall vara befriade från uppfordring, dels anhållan om att redan på hemorten få ut sin förra året intjänta lön för att där kunna ersätta sin brist på kläder, under marschen ges inte tillfälle härtill.

Efter överläggning med WG, som fruktar att utdelningen på hemorten av manskapets intjänta löner skulle leda till omfattande rymningar till Danmark, beslöts enl. landshövdingeämbetets brev av d 29 mars, att WG skulle bege sig till Helsingborg för att där d 31 mars utbetala pengarna för dem från Råå, Hälsingborg, Brunnby och Väsby och vidare den 4 april i Kristianstad för dem från Västra Karup, Hov, Båstad, Torekov Förslöv och Hjärnarps socknar.

Den 7 april rapporterar WG till AmKoll att han varit "nere i Kullen och Biäre Härad att Lefwerera manskapets penningar". I Hälsingborg uppdrar han åt kronobef.man Edwart Hellman att med 300 Dr resa till Brunnby och utbetala pengarna till manskapet i socknen. Resultatet härav framgår av Hellmans rapport:

 

"Sedan Jag reste ifrån Helsingborg med de penningar iag af wälborne Hr Commendeuren emottog, att uthbetala till Enrollerings Manskapet i Brundby Sockn, efter de så alldeles absenterad sig ifrån det i Helsingborg beramade mötet till Penningarnas uthdelande, har iag tillijka med nödige af mine underbetienter rest till Fiskeleijen och de byar i Brundby Sockn, hwarest någre af Båtsmännen nu för tijden har sine hemwister, sampt dem grannel. och med all flijt eftersökt, men hwarcken iag eller mine medhafwande, kunde träffa eller see någon man af Enrolleringen i heela Sochnen, mindre att någon skolat sig med godo till sambling infunnit, dess penningar att emottaga: warandes dee efter sine hustrurs, anhöriges och grannars berättelse, långt borta till siöss att fiska och förskaffa sig något till lifsuppehälle, och om någre fåå warit i Sochnen tillstädes, så hafwa de lijkwähl stuckit sig undan i Bärgen, ty sannerl. fick iag denne gången hwarken see eller tala med någon man af bemte Enrollerings Manskap, så att Jag alldrigh haft så fruktlös syssla för händer som denne, i det Jag hela tijden som iag nu dragets härmed icke det ringaste kunnat till godo uthrätta, men ganska stoor skada har iag härwid timat, gienom Mångfalldigt försummande af mine ordinarie Embets Sysslor wijd denna angelägna tijden, lärandes eij heller någon man tillstädes komma, innan med deras uthtagande något tijd blifwer att dee mehrendehls alla kunna samblade blifwa, hwilket alt iag härmedelst wälbne Hr Commendeuren aller hörsammast berätta skolat".

 

Detta har till följd att landshövd.ämbetet vänder sig med ärendet till Hans Majt Konungen, vars beslut meddelas AmKoll i brev d 15 april:

 

Nåd och Höggunstige Herrar

 

"Nu på stunden med en Extra Post från Stockholm ärhölt Jag Hans Kongl. Maijts nådiga willja och Befallning af d 11 hujus att det återstående upstudsige och gensträfwige Enroullerings Manskapet skall oemotsägeligen inställa sig wid Örlougs Flåttan till Skieppens besättiande, hwarutinnan Hans Kongl. Maijt och i nåder tillåtit, at de med Trouppernes tillhiälp, när älliest intet med dem kan uträttas äller förmås med godo att åtlyda ordres, måge utdrifwas; hwaruppå Jag i dag mäd samma Extra Post stält alfwarsamma ordres till Crono Betienterne, samt giwet anstalt at nödigt manskap af Troupperne skola göra adsistence dätta olydiga och halstarriga folcket att utdrifwa, utan åtskillnad af hwad inwändning som förebäres, och wäntar inom kort Betienternes Berättelser, hwad härwid kan åtgöras; Hwarefter Jag skall gifwa Eders Excellence och Kongl. Ammiralitets Collegio, närmare underrättelse, Emedlertid förblifwer Jag städse med wördnad"

 

Eders Excellences

och

Kongl. Ammiralitets Collegii

 

Ödmiukaste tienare

Uti Hr Baron och Lands Höfdingen

von Hylténs frånwaro

Bergenstråle

Christianstad d 15 Aprilis 1720

 

Den 3 maj skriver Bergenstråle till AmKoll att 22 man av enrolleringen från Hellmans fögderi anlänt till Kristianstad och sänts vidare till Karlskrona under befäl av en underofficer ur Östra Skånska Infanteriregementet, men han tillägger att mestadelen av folket är hemmansbönder som "till Conservation af Landet nästan woro oumgängelige" men han överlämnar till AmKoll att tillse att "Landet icke allt för mycket kommer att ljda". Bergenstråle avslutar sitt brev med följande:

 

"Berättandes såwäl den ena som den andra af Befallningsmännen, at ehuru stoor flit de hafwa anwändt både med egna krafter, som med Militiens tillhjälp, kan ingen wid hemwistena finnas, utan alla hafwa tagit flyckten till Skogen och Bergen, hwaröfwer äfwen de Commenderade Officerarne sina wittnesbörder insändt, dock förmena Betiänterne att innom några dagar kunna återupsnappa några, som efter handen skola hitsändas, och så snart de ankomma skola de wijdare blifwa befordrade på Marche til Carlscrona. Jag skulle ock begära, det Eders Excellence och Kongl. Ammiralitets Collegium låter tildela dem som wärkeligen äro skyldige att göra Tienst de utlåfwade penningarne, samt och för deras olydna skull låta dem blifwa ostraffade att man en annan gång, då påträängas, kunde förmå dem til lydno. Förblifwande städse".

 

Han ömmar tydligen för de stackarna!

 

Rymningar till Danmark och strandvakt.

Rymning från enrolleringstjänsten var ett allvarligt problem. Under hela den behandlade tiden återkommer kompanicheferna härtill. Dels förekom rymningar under marschen till Karlskrona, vilket föranledde framställningar om konvojeringshjälp från landmilisen, men oftast är det frågan om att det enrollerade manskapet från hemorten beger sig över till Danmark. Rymningar från hemorten är av naturliga själ oftast påtalade från regionerna närmast Helsingborg och Malmö.

 

För att minska båtfolkets benägenhet att hellre träda i den danske kungens tjänst än i den svenska konungens föreslår Schierna i brev från Helsingborg 1705 till AmKoll att man skulle befria dem från rotepenningen så att de som "uthur Rijket nu wistande, få orsak igenom een så lijten förmåhn till sitt Fädernes Landh sigh begifwa, uthan och dhe hwilka nu äre antagne afholla sigh från Rymbning wid dhenne närbelägne Gräns Orth. Ifall Eders HögGrefl: Excellce nådigt skulle willia behaga härwidh dess Kraftige Hand läggia och detta bijfalla, försäkrar iagh, näst Guds hielp, at här neder å Orten lärer ett wackert och Anseenligt Manskap af dugeligit Sjöfolk förskaffas och ett merkeligt tillop deruthaf blifwa". Detta förslag vann inget gehör.

 

Man har i Helsingborg haft bekymmer med färje- och fiskaredrängar som hade en benägenhet att ge sig över till Helsingör. Schierna menar att denna tendens skulle minska om han finge enrollera detta folk men härav blir intet, mannarna behövs ju trots allt just för att hålla igång färjetrafiken över sundet.

 

När WG 1710 skall överta ansvaret för 5.e kompaniet påpekar han det problematiska med den indragna strandvakten utefter kusterna och menar att en förutsättning för att han skall kunna förrätta sin tjänst som chef för kompaniet är att Gouverneuren Stenbock låter återinföra en stark strandvakt, särskilt utefter sundet.

 

Före sin avgång som chef för 5.e kompaniet preciserar Schierna behovet av strandridare till att omfatta hela sträckan från Båstad till Barsebäck.

 

I mars 1711 begär WG hos Stenbock strandvakt för att förhindra att de uppbådade i hans kompani, som skall vara i Karlskrona d 1 maj, rymmer över till Danmark.

 

Se’n hörs inget om rymningar förrän 1720 då manskapet från Kullen i en supplik begärt att få sina för tidigare år intjänta pengar redan i hemorten och inte först i mötesplatsen Kristianstad. WG är negativ till propån "af ordsak det är att befruchta, dett i fall the skulle få sina penningar der hemma, förr än som Jag får dem uthi een Fästning kunde de straxt derpå Öfwer Rymma till Dannemark".

 

 

 

Bestraffningar

Frågan om eventuella bestraffningar av manskapet uppstår redan i samband med båstadsbornas vägran att acceptera den enrollering som gjorts av dem i deras frånvaro 1704 som leder till att de heller inte vill ta emot vartgelder och pollett.

 

I Polletten står att de som utan laga förfall inte infinner sig till skyldig tjänst skall gå förlustig sin egendom och tilldelas exemplariskt straff. Den punkten var väl inte direkt tillämplig här men Schierna menar dock i brev d 17 mars 1705 att han överlämnar till AmKoll’s "bepröfwande, om iche desse upstudsige sällar, andre till afsky, borde ställas till answar inför detta Höga Kongel: Ammiralitets Collegio och för detta deras brott, plickta efter sjöarticlarne: då wisserligen den blefwe utnämder, som dem till denna förgrijpelse intalt, och där till Uphofsman waret hafwer, att han också sitt tillbörligliga straff kunne bekomma".

 

WG begär i sept 1711, sedan båstadsborna vägrat anträda marschen till Karlskrona om de inte först får sina intjänta månadspengar för förra året, att AmKoll tilldelar dem ett "alvarsamt" straff.

 

I januari 1712 tillställer Schierna och Gyllenskepp gemensamt AmKoll följande skrivelse:

 

Nådhgunstige Herrar

 

"Såsom wij tillijka med wåra medh Cammerater och Compagnie Officerare för Enroullerings Compagnierne månde i Decembr förledet åhr wårt Underdåhn Ödmjuka Memorial till Eders Höggrefl Excelce och Kongel Ammiralitets Collegij ingifwa angående huad Straff Eders Höggrefl Excellence och Kongl Ammiralitets Collegij Nådigt täcktes pålägga de motwillige och upstudsige Enrollerings Båtsmän af wåre i Nåder anförtrodde Compagnier som sig undanhållet wedh Commenderingar till Kongel Maijts höga tiänst; Altså föreställes i Underdån Ödmiuckhet Eders Höggrefl Excellce och Kongel Ammiralitets Collegij, att emedan i Skåhne och Halland, skall innan kort uthskrifning hållas på Manskap:/ dett samma mottwillige måtte tecknas till Knecktar, huilket skulle tyckas dhem att wara stort straff, och skulle Obligera dee andra att altijdh finnas willige wijdh Commenderingar. Eller och injaga dem en skräck, för någon tijdh inbringa dhem på Fästningar att giöra tiänst som Soldater, till dess dhe besinna dheras Underdåhnige Plijckt och Skyldighet. Och som dhe Socknar uthi Halland som äre anslagna till Enroullerings Socknar hafua warett härtill befrijade för uthskrifning på Manskap, män dhe nu till wuxne siöwahne drängar ähre af wederbörande tecknade till Knekterotar. Om samma siöwahne i Enroullerings Socknar kunna befrijas för Knektar och Enroulleras till Båtsmän. Afwaktar Eders Höggrefl Excellces och Kongel. Ammiralitets Collegij Nådigste Resolution och till Wår Dödh förblifer"

 

Underdån Ödmjukaste

Tienare

 

Erland Schierna W Gyllenskepp

 

Bådstad d 27 Januari Ao 1712

 

Det förvånar att Schierna och Gyllenskepp kan föreslå att de som är motspänstiga skall straffas med att bli knektar. AmKoll låter en jurist uttala sig i ärendet och denne avfärdar ju det förslaget men ger istället synpunkter på lämpliga straff som följande brev visar:.

 

Ödmiuk Påminnelse

 

"Eders Höggrefl Excellence och Kongl: Collegium hafwa behagat Communicera mig Herrar Capitainernes Erland Schiernas och Wilhelm Gyllenskiepps till Eders Höggrefl Excellence och Kongl: Collegium ankombne skrifwelse af d 27 passato, och det deruti giorde förslag at kunna hålla deras anförtrodde Enroullerings Compagnier så mycket mera i lydno och twång till at infinna sig wid de till Hans Kongl: Maijts tienst förefallande Commenderingar, Hwartill bemte Hear Capitainer förmena det kraftigste medlet wara, at de som finnas mothwillige måge tecknas till Knechtar eller at de på någon tijd inbringas på Fästningar at giöra tienst som Soldater; Såsom Eders Höggrefl Excellence och Kongl: Collegium hafwa lembnat mig den frijheten till at säija mitt betänkiande deröfwer, Så skulle Jag oförgrijpligen hålla före at emedan Enroullerings Folcket, efter de med dem Stipulerade Wilkor och Conditioner, så i plicht för Båtsmän, oansedt icke i alt lijka med de wärfwade eller Ordinarie Båtsmans Hållet, så tyckes intet straff öfwer dem wid tijmande förbrytelser böra Dicteras, som icke hafwer des grund eller Analogie utaf Siö Articlarne, Hwarifrån Herrar Capitainer giorde project är så Alierat. att man utaf Articlarne till slijkt förfarande icke kan finna den ringate anledning, som det och synes wara incompetent, allmänneligen at räckna det för Straff, at wara Sålldat, mot att wara Båtsman, Hwarigenom Hans Kongl: Maijts Soldatesque till Lands uti deras Frägd och Braveur will tyckias sckie? mycket för när, och om bytningen ifrån det ena till det andra icke är owahnlig, kunnandes sådant eij heller draga någon särdeles god Conseqvence för sielfwa Enroulleringen, utan mehra tiena till at öka den Jalousie som gemenligen emellan Båtsmän och Soldater sig låter förspörja, Doch som de hwilka upsåtligen och utan laga förfall försumma möten, icke böra onäpsta lämbnas, uti hwilcket de lijkwäl eij tyckias böra handteras med den rigeur, som de ordinarie Båtsmännen som, så wida som sagt är, deras obligation i alt icke lijka med dem sig sträcker, i anseende hwaraf den Höga Kongl: Senaten lembnat till Eders Höggrefl: Excellence och Kongl: Collegium, at låta dem af Enroulleringen i sådana måhl arbitraliter afstraffa. Fördenskull skulle jag wara af den tankan, at den af enroulleringen, som första och andra gången försummar mötet, måtte för första gången mista ett åhrs wartgiälder eller stå en tijma på Påhlen, och för andra gången plichta dubbelt, men den som åftare dermed beträdes, med Spöö, alt som Brottet och försummelsen är stor till, afstraffas, Skulle någon wid förefallande Commendering till Hans Kongl: Maijts tienst på Örlougs Flåttan aldeles blifwa ute och hålla sig undan, lärer det wara en Sak, som när Delinqventen ertappas, af Kongl. Ammiralitetets Rätten lagligen kommer att afgöras, som lijkwähl alt till Eders Höggrefl: Excellences och Kongl: Collegii widare bepröfwande hemställes. Hwad eljest slutet på deras Bref angår om befrijelsen för Enroullerings Socknarna ifrån Knechte utskrifningen, så är det ett Dispositions måhl, som på Eders Höggrefl:Excellencesoch Kongel: Collegii Höga gottfinnande och förordnande beroor, förblijfandes jag i öfrigt med Ödmiuk respect."

 

Eders Höggrefl: Excellences

och

Kongl: Collegii

 

Ödmiukaste tienare

 

C. Rosenström

(Amiralitetsjustitsiarie)

 

 

Carlscrona d 5 Februari 1712

 

 

I sin skrivelse till AmKoll d 29 okt 1714 (se ovan under

Stora oredan 1714

) kommer Burenskiöld in på frågan om straff då han avslutar sitt brev med följande:

 

"…..Ty hemställes Eders Excellence och det höglofl. Kongl. Ammiralitets Collegii ompröfwande, hurulunda man slijke flychtningar med straff och näpst ansee skall, hwaröfwer (Eders) Excellences och det höglofl. Kongl. Ammiralitets Collegium behagelige swar och utlåtande afwachtas

med förblifwande"

 

Eders Exellences

och

det höglofl. Kongl. Ammiralitets Collegii

 

Ödmiukaste tienare

 

Jac. Burenskiöld

Malmö d 29 Octob. 1714

Arkivmaterial i bestraffningsfrågor.

Det hade naturligtvis varit intressant att kunna följa något mål mot en skånsk båtsman som på något sätt förbrutit sig men något spår av sådant material har inte återfunnits varken på KrA eller LLa.

 

Pesten i Skåne

Den epidemi som grasserade i Skåne åren 1710-1712 märks naturligtvis i korrespondensen med Karlskrona. Första gången den omnämns är i juni 1710 då Amiralitetat ger order till Wilhem Gyllenskepp att bege sig till Skåne för att där hopsamla bl a dem som varit sjuka men nu "restituerats till hälsa". Att dessa varit drabbade av pesten sägs ju inte uttryckligen men får väl antagas. I febr 1711 vill W G veta vilken väg han skall ta med det uppbådade manskapet då han den 1 maj skall vara med dem i Karlskrona; den skånska eller den småländska vägen eftersom runt ikring Kristianstad härjar en svår sjukdom i Villands härad. I juli 1711 rapporterar W G att det neråt Simrishamn och Åhus är mycket sjukt och upprepar sin förfrågan om marschväg eftersom det även runt Karlshamn skall vara mycket sjukt I oktober måste han lämna kvar dem i Helsingborg, Kullen och Råå för sjukdomens skull. I sept anhåller han att få sjötransport med espingar till Karlskrona från Norje med sitt folk "då det sägs att det är mycket sjukt i Blekinge". I mars 1712 meddelar W G att farsoten grasserat en lång tid i båtsmännens hemvister (utan att ange var). Sedan hörs inget mer om pesten.

 

Se även G Bergström s 63 där bl a WG figurerar som förespråkare av metoden att "vrida eld" för att bekämpa pestens härjningar i Båstad.

 

Slutord

Ovanstående sammanställning är huvudsakligen grundad på rapporteringen till AmKoll från 5.e (Skånska) enrolleringskompaniets chefer under åren 1704-1721. Emedan den verksamhet som rapporteras är en följ av de order som utgått från AmKoll har dessa inte särskilt efterforskats utom i något speciellt fall.

 

Avslutningen av min undersökning med året 1721 är något godtycklig men syftar till att väl innesluta båtsmanshållet i Skåne under Karl XII’s tid.

 

Enrolleringsinrättningen upphävdes i nov 1791 genom kungligt brev.