Vid brand i Båstad 1870 ödelades stora delar av samhället och kyrkoböckerna förstördes.
Historik
Båstad förklarades för stadsfläck 1664 och var indelad i 18 sädesparter. Fläckrättigheten bestod ” uti Hökerije, Handsvärch, Giästgifveri, Krögerije och annat Handel, men icke vidare ”. Stadsförmannen hade till uppgift att verkställa och kontrollera samhällets angelägenheter men även övervaka det kyrkliga.
På en vind i Ängeholm hittades på 1980-talet en packe med ” Stadsförmannens böcker ” med uppgifter för mantalsskrivning. På landsarkivet påbörjade Allan Olsson en rekonstruktion av de brunna böckerna med utgångspunkt av dessa uppgifter.
Bjäre Släktring tog över när Allan Olsson gick i pension och 1994 började Dagmar Mannebäck och Lennart Hansson med datorhjälp registrera personer som levat eller verkat i Båstad före branden. Med hjälp av mantalslängder, domböcker, intilliggande socknars kyrkoböcker, kyrkogårdens gravstenar m.m har mer eller mindre fullständiga uppgifter om drygt 6800 personer gått att få fram.
Uppgifter finns från slutet av 1600-talet fram till ca 1880, perioden 1775-1875 är mest innehållsrik. I mantalslängder från senare hälften av 1600-talet och början av 1700-talet har flera män endast förnamn och yrkesbeteckning ( ex. Hans Smed). Kvinnor saknar efternamn och ofta även förnamn. Minderåriga barn är inte antecknade i mantalslängderna.