Bjäre Släktring

Där personer och historia möts

Båstad

 

                                 Båstads kyrka

Av församlingskyrkorna på Bjäre är Båstads kyrka den mest imponerande i fråga om storlek och kyrklig utsmyckning. Dess säkert kända historia går också tillbaka till det gamla Båstads storhetstid under medeltiden. Stadens storhet försvann och efterföljdes av en lång svaghetsperiod men återkom i någon mån under 1600-talet med stadsfläcksvärdigheten, för att i vår tid ha helt blommat upp igen i det moderna badortssamhället. – Två stora bränder 1742 och 1870, samt ett bombardemang från ett ryskt krigsfartyg 1788 orsakade stor förödelse.

Kyrkan är en s. k. Mariakyrka, vilket betyder, att den en gång i tiden – antagligen vid invigningen – helgats åt jungfru Maria, Jesu moder. Ända sedan kristendomens äldsta tid har det varit vanligt, särskilt inom den katolska kyrkan, att tempel fått namn efter Maria. Båstads kyrka i sitt nuvarande skick är resultatet av olika byggnadsperioder. Den äldsta delen av kyrkan anses ha tillkommit ungefär vid mitten av 1400-talet i samband med Båstads utveckling till stad. Det vackraste partiet av kyrkans yttre, innan det nuvarande tornet tillbyggdes, har utan tvivel varit den västra gaveln. Om den ursprungliga östra gaveln haft lika storslaget utförande som den västra, kan man icke med säkerhet veta. Möjligen har man redan från början haft planer på att utvidga kyrkan åt öster samt att tillbygga ett vapenhus på södra sidan, där huvudingången vanligen placerades på medeltidens kyrkor. Det är inte osannolikt att tornet byggts med tanke på att, utom sin kyrkliga uppgift även kunna tjäna försvarsändamål. Tornet har åtminstone använts som förvaringsplats för krigsvapen, vilket framgår därav, att de fyra kanonerna, som användes vid Båstads försvar 1788, hämtades från kyrktornet och fördes ned till stranden.

Bland kyrkoföremål av äldre, obestämt datum märkes en dopfunt av gråsten, en järnbeslagen offerstock av trä samt en träskulptur, föreställande jungfru Maria med Jesusbarnet. I kyrkan finnes även en svarvad dopfunt av trä, upptagen i 1791 års inventarieförteckning. Den har ett mässingsfat med följande inskrift: ”ANNO 1662 IENS MORTENSEN HALLENDER OG IAHANNE BENS DATER FORERE DETTE FAD TIL BOOSTE KIERCK.”

Kyrkoböcker: Då Båstad brann 1870 förstördes församlingens kyrkoböcker före 1870. Dock finns SCB utdrag över födda, vigda och döda från 1860. På Dis-Syds hemsida finns en rekonstruktion över Båstads kyrkoböcker gjord av Bjäre Släktrings medlemmar Dagmar Mannebäck och Lennart Hansson. Gå in under projekt på Dis-Syds hemsida så hittar du Båstad rekonstruktionen. En komplett arkiv förteckning över Båstads kyrkoböcker hittar du.

Byar i Båstads församling: Båstad är uppdelat på Köpingen och Landroten, bägge med ett stort antal nummer, sedan finns en del gårdar eller hus med namn.

Köpingen: Falkalyckan, Gästgivaregården, Järnvägsstationen, Munktoft, Prästgården, Skolhuset, Stolpagården, Tegelugnslyckan.
Landroten: Dala, Flo, Kungsberget, Kungsskogen, Korröd, Marieberg, Nyled, Oleborg, Röhög, Sjötorpet, Tistladal, Yderhult, Åhus, Öremölla.

Bjäre Släktring © 2018